Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Elever i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters gymnasieval jämfört med hög- och lågpresterande elever. Det visar Erik Rosenqvist som undersökt hur elever i nionde klass och gymnasieelever påverkar varandras utbildningsval.

Erik Rosenqvist
Erik Rosenqvist

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade2018-11-16
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Social Influence and Educational Decisions: Studies on Peer Influence in Secondary Education

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en ganska bred utbildningsbakgrund med studier inom samhällsplanering, nationalekonomi och så småningom, via arbeten som konsult och på departement, började jag forska inom sociologi. Jag har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor och de sociala relationer som uppstår där, inte minst för att det är något man själv lätt kan relatera till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvantitativ studie i fyra delar som övergripande handlar om hur elever i årskurs 9 påverkas av sina skolkamrater i valet av gymnasieutbildning. Avhandlingen bygger på registerdata över samtliga elever i klass 9 mellan åren 1998 till 2010.

– Den första delstudien undersöker ”den uppmuntrande effekten” som baseras på antagandet att ju fler elever i samma klass som söker en viss gymnasieutbildning desto mer troligt är det att ytterligare en elev söker samma utbildning. Jag har också tittat på ”den avskräckande effekten”, utifrån antagandet att om många elever är högpresterande tenderar klasskompisar med medelbetyg att värdera sina betyg lägre jämfört med om de hade gått i en klass där de flesta har medelbetyg.

– I delstudie två undersöks sannolikheten att på grund av grupptryck välja fel utbildning om många elever i samma klass väljer naturvetenskapliga programmet. I den tredje studien har jag tittat på hur tjejer respektive killar påverkas att välja könstypiska eller könsatypiska utbildningar. Den fjärde delstudien handlar om hur effekten av antagningsreformen till gymnasiet i Stockholm år 2000 (som innebar att gymnasieskolan blev mer betygssegregerad) påverkar sannolikheten att söka prestigehögskola eller andra högskoleutbildningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever. Det här beror sannolikt på att framtiden för elever som befinner sig på medelnivå inte är lika förutbestämd, för deras del är betygen inte lika tongivande i livsvalen som de är för de andra elevgrupperna. Den avskräckande effekten är också starkare för medelbetygseleverna.

– Det finns ett svagt samband mellan hur många elever i samma klass som väljer NA-programmet och sannolikheten för avhopp. Även om sambandet är svagt finns det alltså en risk att elever väljer fel linje på grund av grupptryck. För den enskilda eleven får det här konsekvenser i form av förlängd utbildningstid eller i värsta fall att man inte kommer tillbaka till skolan över huvud taget.

– Resultaten av delstudie tre visar att elever präglas mycket av de normer och värden som råder i skolan och att det också påverkar gymnasievalen. Här framgår att tjejer är mer benägna än killar att hoppa av en könsatypisk utbildning.

– Delstudie fyra om effekten av antagningsreformen visar att sannolikheten att söka en prestigefull högskoleutbildning ökade bland högpresterande elever. Däremot syns inga negativa effekter av att vara lågpresterande.

Vad överraskade dig?

– Främst det sistnämnda resultatet – att antagningsreformen faktiskt inte påverkat andelen lågpresterande elever som söker högskola. Jag hade väntat mig en negativ effekt här. Intressant är också att den avskräckande effekten på medelpresterande elever. Det pratas inte så mycket om avskräckande effekt men mina resultat visar tydligt att elever värderar sina betyg i relation till kamraternas betyg.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt studie- och yrkesvägledare som kan uppmuntra och stötta elever i deras utbildningsval. Men också övrig skolpersonal, föräldrar samt politiker och tjänstemän inom utbildning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-12-18 13:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-16 10:25 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.