Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i en matematikuppgift. De kan dessutom vara olika svåra på olika språk, vilket får effekter i exempelvis Pisa-undersökningen. Det visar Frithiof Theens i sin avhandling.

Frithjof Theens
Frithjof Theens

Född 1969
Bor i Umeå

Disputerade 2019-09-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Does language matter? Sources of inequivalence and demand of reading ability of mathematics tasks in different languages

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag gick själv i skolan i Tyskland och läste även lärarutbildningen där. När jag kom till Sverige fick jag börja lära ut matematik på ett annat språk, svenska. Då började jag fundera mer på vilken funktion språk har i matematiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur språket påverkar svårighetsgraden i en matematikuppgift. Det kan handla om lingvistiska egenskaper, långa ord eller komplexa meningar, men även vilket språk som används. Svenska, tyska och andra språk har olika egenskaper som kan påverka hur svår en uppgift upplevs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Språket spelar verkligen roll. Det var inte så oväntat men det är komplicerat. Det brukar talas om att undvika långa ord men ovanliga ord är mer avgörande. Ta ett ord som ”fruktträdgården”. Det är långt men lätt att förstå. Men på engelska heter det ”orchard”. Det ordet måste läras in som glosa, annars vet man inte vad det är. Det här visar att i exempelvis Pisa-undersökningen, då proven översätts till flera olika språk, kan en språkversion missgynnas i förhållande till en annan.

Vad överraskade dig?

– Pisa rekommenderar att man inte byter mellan aktiv och passiv form mellan språkversionerna av en uppgift eftersom det sägs kunna påverka svårighetsgraden i uppgiften. Men i de uppgifter jag tittade på spelade det ingen roll. Sen var det intressant att lästal, som ska vara verklighetsanknutna och anses skapa större förståelse för uppgiften, inte passade alla. Tyska elever föredrog uppgifter utan mycket ”onödig” text. Min teori är att det kan beror på skolkulturella faktorer. Eleverna är helt enkelt olika vana vid olika typer av uppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– För det första provkonstruktörer, både internationellt och i Sverige. Men även läroboksförfattare och lärare. När de gör prov kan de till exempel tänka på att verklighetsanknutna uppgifter visserligen behöver en del text, men man kan undvika att göra dem onödigt svåra.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-22 08:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-30 16:37 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser