Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Olika svårt med matematik på olika språk

Publicerad:2019-10-22
Uppdaterad:2019-10-30
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Frithjof Theens

Född 1969
Bor i Umeå

Disputerade 2019-09-12
vid Umeå universitet

Avhandling

Does language matter? Sources of inequivalence and demand of reading ability of mathematics tasks in different languages

Språket påverkar svårighetsgraden i en matematikuppgift. De kan dessutom vara olika svåra på olika språk, vilket får effekter i exempelvis Pisa-undersökningen. Det visar Frithiof Theens i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag gick själv i skolan i Tyskland och läste även lärarutbildningen där. När jag kom till Sverige fick jag börja lära ut matematik på ett annat språk, svenska. Då började jag fundera mer på vilken funktion språk har i matematiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur språket påverkar svårighetsgraden i en matematikuppgift. Det kan handla om lingvistiska egenskaper, långa ord eller komplexa meningar, men även vilket språk som används. Svenska, tyska och andra språk har olika egenskaper som kan påverka hur svår en uppgift upplevs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Språket spelar verkligen roll. Det var inte så oväntat men det är komplicerat. Det brukar talas om att undvika långa ord men ovanliga ord är mer avgörande. Ta ett ord som ”fruktträdgården”. Det är långt men lätt att förstå. Men på engelska heter det ”orchard”. Det ordet måste läras in som glosa, annars vet man inte vad det är. Det här visar att i exempelvis Pisa-undersökningen, då proven översätts till flera olika språk, kan en språkversion missgynnas i förhållande till en annan.

Vad överraskade dig?

– Pisa rekommenderar att man inte byter mellan aktiv och passiv form mellan språkversionerna av en uppgift eftersom det sägs kunna påverka svårighetsgraden i uppgiften. Men i de uppgifter jag tittade på spelade det ingen roll. Sen var det intressant att lästal, som ska vara verklighetsanknutna och anses skapa större förståelse för uppgiften, inte passade alla. Tyska elever föredrog uppgifter utan mycket ”onödig” text. Min teori är att det kan beror på skolkulturella faktorer. Eleverna är helt enkelt olika vana vid olika typer av uppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– För det första provkonstruktörer, både internationellt och i Sverige. Men även läroboksförfattare och lärare. När de gör prov kan de till exempel tänka på att verklighetsanknutna uppgifter visserligen behöver en del text, men man kan undvika att göra dem onödigt svåra.

Annika Larsson Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Spanska

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i spanska! Ta del av didaktisk forskning, se ämnesfördjupande föreläsningar och få praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Konferensen vänder sig främst till lärare från åk 6 till gymnasiet, men kan även passa för vuxenutbildningen. Delta på plats i Stockholm 17–18 oktober eller via webbkonferensen 24 oktober–15 november.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
17–18 okt

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr ex. moms!
Läs mer och boka
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev