2019-10-22 08:12  569 Dela:

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i en matematikuppgift. De kan dessutom vara olika svåra på olika språk, vilket får effekter i exempelvis Pisa-undersökningen. Det visar Frithiof Theens i sin avhandling.

Frithjof Theens
Frithjof Theens

Född 1969
Bor i Umeå

Disputerade 2019-09-12
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Does language matter? Sources of inequivalence and demand of reading ability of mathematics tasks in different languages

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag gick själv i skolan i Tyskland och läste även lärarutbildningen där. När jag kom till Sverige fick jag börja lära ut matematik på ett annat språk, svenska. Då började jag fundera mer på vilken funktion språk har i matematiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur språket påverkar svårighetsgraden i en matematikuppgift. Det kan handla om lingvistiska egenskaper, långa ord eller komplexa meningar, men även vilket språk som används. Svenska, tyska och andra språk har olika egenskaper som kan påverka hur svår en uppgift upplevs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Språket spelar verkligen roll. Det var inte så oväntat men det är komplicerat. Det brukar talas om att undvika långa ord men ovanliga ord är mer avgörande. Ta ett ord som ”fruktträdgården”. Det är långt men lätt att förstå. Men på engelska heter det ”orchard”. Det ordet måste läras in som glosa, annars vet man inte vad det är. Det här visar att i exempelvis Pisa-undersökningen, då proven översätts till flera olika språk, kan en språkversion missgynnas i förhållande till en annan.

Vad överraskade dig?

– Pisa rekommenderar att man inte byter mellan aktiv och passiv form mellan språkversionerna av en uppgift eftersom det sägs kunna påverka svårighetsgraden i uppgiften. Men i de uppgifter jag tittade på spelade det ingen roll. Sen var det intressant att lästal, som ska vara verklighetsanknutna och anses skapa större förståelse för uppgiften, inte passade alla. Tyska elever föredrog uppgifter utan mycket ”onödig” text. Min teori är att det kan beror på skolkulturella faktorer. Eleverna är helt enkelt olika vana vid olika typer av uppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– För det första provkonstruktörer, både internationellt och i Sverige. Men även läroboksförfattare och lärare. När de gör prov kan de till exempel tänka på att verklighetsanknutna uppgifter visserligen behöver en del text, men man kan undvika att göra dem onödigt svåra.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-22 08:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-30 16:37 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?