Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt

Gunilla Lindqvist har undersökt hur olika yrkesgrupper i skolan ser på arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Hon fann att specialpedagoger, rektorer och lärare har olika uppfattningar om varför barnen är i behov av stöd och vilken roll specialpedagogen ska ha i arbetet med dem.

Gunilla Lindqvist
Gunilla Lindqvist

Född 1968
i Eskilstuna

Disputerade 2013-12-13
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Who should do What to Whom? Occupational Groups' Views on Special Needs

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare sedan slutet av 1980-talet, väldigt mycket med barn i behov av särskilt stöd. När jag gick min specialpedagogutbildning blev jag intresserad av att problematisera frågorna mer. Det kom sedan en förfrågan till högskolan där jag arbetade från en kommun om någon ville undersöka de här frågorna och jag svarade ja.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur olika yrkesgrupper ser på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Den bygger främst på två enkätstudier som gjordes 2008 och 2009. Den första enkäten gick ut till all pedagogisk personal i kommunen och 938 svarade, alltså en ganska stor undersökning. Frågorna handlade till exempel om orsaker till att barn är i behov av särskilt stöd, vad de ansåg vara bra åtgärder och vad en specialpedagog ska göra. I den andra studien skickade vi en motsvarande enkät till 45 rektorer och alla svarade.

– I den tredje studien var jag intresserad av hur olika yrkesgrupper såg på specialpedagogens arbete. Materialet kom från tre enkäter som undersökte specialpedagogens arbete utifrån yrkesgrupperna kommunala skolchefer, rektorer, specialpedagoger, speciallärare, klasslärare, ämneslärare, förskollärare och assistenter.

– I den fjärde studien intervjuade jag fem rektorer som hade visat inkluderande idéer och var framgångsrika genom att skolorna visat goda resultat på exempelvis nationella prov.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är en omfattande studie där väldigt mycket intressant kom fram. Över 80 procent av alla som svarade menar att det är barnets individuella brister som gör att barn är i behov av stöd. Längst ner på listan kom brister hos lärare som gjorde att de hade svårt att arbeta med barnen. Intressant var även att över hälften menade att en medicinsk diagnos bör ha betydelse för att få särskilt stöd. Det går emot policydokumenten där det står att barn som anses vara i behov av särskilt stöd ska få det, ingenting om att man måste ha en diagnos.

– Det som skiljde yrkesgrupperna åt var att man såg olika på hur arbetet med barnen skulle se ut, särskilt när det gällde specialpedagogens roll. Bland ämnes- och klasslärare menade de flesta att speciallärare och specialpedagoger skulle arbeta mest individuellt med barnen. Specialpedagogerna själva svarade att de skulle arbeta med handledning och dokumentation, men också organisationsutveckling och förebyggande arbete. Bland de andra yrkesgrupperna fanns det nästan inte på kartan att specialpedagogerna skulle arbeta med organisationsutveckling.

– På ett djupare plan kan jag se att det får konsekvenser för arbetet på skolorna och skolsystemet i stort. Vi har styrdokument som är ganska vagt skrivna och det kommer an till varje enskild skola, rektor och lärare att tolka hur man ska jobba och vem som är i behov av särskilt stöd. Ett exempel i min avhandling är en specialpedagog som kommer till en ny skola och brinner för handledning och vill vara ute i klassrummet. Rektor vill ha en höger hand som kan titta på hur man kan organisera undervisningen och lärarna tänker att nu kommer äntligen någon som kan ta hand om de elever som jag inte kan fixa i gruppen – och så pratar man inte om det. Det kan bli kontraproduktivt.

– Reformen med specialpedagoger har inte utvärderats och man vet inte vad den har haft för effekt. Det finns en inbyggd problematik i hela konceptet specialpedagogik: vi pratar om en skola för alla men med yrkesgrupper och särlösningar visar vi samtidigt att vi inte tror att det allmänna skolsystemet kan ta hand om alla elever. Hela specialpedagogiken behöver rannsakas. Vad menar politikerna med att ha systemet och hur tänker man kring inkludering?

Vad överraskade dig?

– Att man kunde få syn på så mycket med en så övergripande studie. Genom enkätstudierna fick jag syn på mycket som jag tror kan vara värdefullt för skolor och personer som arbetar med skolfrågor. Först fick jag syn på några saker, sedan lite mer som jag kunde relatera till olika teorier. Det blev som en karta som växte fram och den processen har varit häftig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att det här ska kunna få förändringar för den enskilda eleven, att man börjar fundera på det här i skolor och kommuner och börjar diskutera mer. Så länge det finns ett enda barn som inte vill gå till skolan eller inte mår bra i skolan har vi misslyckats.

– Sedan borde naturligtvis alla som sysslar med skolfrågor vara intresserade av min undersökning. Den är skriven på engelska men det finns en sex sidor lång sammanfattning på svenska.

Sidan publicerades 2014-04-16 15:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik eller barn i behov av särskilt stöd?

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag. Förskolan ska inte per automatik ta över ett specialpedagogiskt tänk från skolan.

Professionellas förhållningssätt till barn med funktionsnedsättning

Den bild som professionella inom vård och habilitering förmedlar av barnet är väldigt betydelsefull, säger Elisabeth Lundström. Professionell, enligt föräldrarna, är den som ser barnet och framhåller dess förmågor.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer