Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt

Gunilla Lindqvist har undersökt hur olika yrkesgrupper i skolan ser på arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Hon fann att specialpedagoger, rektorer och lärare har olika uppfattningar om varför barnen är i behov av stöd och vilken roll specialpedagogen ska ha i arbetet med dem.

Gunilla Lindqvist
Gunilla Lindqvist

Född 1968
i Eskilstuna

Disputerade 2013-12-13
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
Who should do What to Whom? Occupational Groups' Views on Special Needs

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare sedan slutet av 1980-talet, väldigt mycket med barn i behov av särskilt stöd. När jag gick min specialpedagogutbildning blev jag intresserad av att problematisera frågorna mer. Det kom sedan en förfrågan till högskolan där jag arbetade från en kommun om någon ville undersöka de här frågorna och jag svarade ja.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur olika yrkesgrupper ser på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Den bygger främst på två enkätstudier som gjordes 2008 och 2009. Den första enkäten gick ut till all pedagogisk personal i kommunen och 938 svarade, alltså en ganska stor undersökning. Frågorna handlade till exempel om orsaker till att barn är i behov av särskilt stöd, vad de ansåg vara bra åtgärder och vad en specialpedagog ska göra. I den andra studien skickade vi en motsvarande enkät till 45 rektorer och alla svarade.

– I den tredje studien var jag intresserad av hur olika yrkesgrupper såg på specialpedagogens arbete. Materialet kom från tre enkäter som undersökte specialpedagogens arbete utifrån yrkesgrupperna kommunala skolchefer, rektorer, specialpedagoger, speciallärare, klasslärare, ämneslärare, förskollärare och assistenter.

– I den fjärde studien intervjuade jag fem rektorer som hade visat inkluderande idéer och var framgångsrika genom att skolorna visat goda resultat på exempelvis nationella prov.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är en omfattande studie där väldigt mycket intressant kom fram. Över 80 procent av alla som svarade menar att det är barnets individuella brister som gör att barn är i behov av stöd. Längst ner på listan kom brister hos lärare som gjorde att de hade svårt att arbeta med barnen. Intressant var även att över hälften menade att en medicinsk diagnos bör ha betydelse för att få särskilt stöd. Det går emot policydokumenten där det står att barn som anses vara i behov av särskilt stöd ska få det, ingenting om att man måste ha en diagnos.

– Det som skiljde yrkesgrupperna åt var att man såg olika på hur arbetet med barnen skulle se ut, särskilt när det gällde specialpedagogens roll. Bland ämnes- och klasslärare menade de flesta att speciallärare och specialpedagoger skulle arbeta mest individuellt med barnen. Specialpedagogerna själva svarade att de skulle arbeta med handledning och dokumentation, men också organisationsutveckling och förebyggande arbete. Bland de andra yrkesgrupperna fanns det nästan inte på kartan att specialpedagogerna skulle arbeta med organisationsutveckling.

– På ett djupare plan kan jag se att det får konsekvenser för arbetet på skolorna och skolsystemet i stort. Vi har styrdokument som är ganska vagt skrivna och det kommer an till varje enskild skola, rektor och lärare att tolka hur man ska jobba och vem som är i behov av särskilt stöd. Ett exempel i min avhandling är en specialpedagog som kommer till en ny skola och brinner för handledning och vill vara ute i klassrummet. Rektor vill ha en höger hand som kan titta på hur man kan organisera undervisningen och lärarna tänker att nu kommer äntligen någon som kan ta hand om de elever som jag inte kan fixa i gruppen – och så pratar man inte om det. Det kan bli kontraproduktivt.

– Reformen med specialpedagoger har inte utvärderats och man vet inte vad den har haft för effekt. Det finns en inbyggd problematik i hela konceptet specialpedagogik: vi pratar om en skola för alla men med yrkesgrupper och särlösningar visar vi samtidigt att vi inte tror att det allmänna skolsystemet kan ta hand om alla elever. Hela specialpedagogiken behöver rannsakas. Vad menar politikerna med att ha systemet och hur tänker man kring inkludering?

Vad överraskade dig?

– Att man kunde få syn på så mycket med en så övergripande studie. Genom enkätstudierna fick jag syn på mycket som jag tror kan vara värdefullt för skolor och personer som arbetar med skolfrågor. Först fick jag syn på några saker, sedan lite mer som jag kunde relatera till olika teorier. Det blev som en karta som växte fram och den processen har varit häftig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att det här ska kunna få förändringar för den enskilda eleven, att man börjar fundera på det här i skolor och kommuner och börjar diskutera mer. Så länge det finns ett enda barn som inte vill gå till skolan eller inte mår bra i skolan har vi misslyckats.

– Sedan borde naturligtvis alla som sysslar med skolfrågor vara intresserade av min undersökning. Den är skriven på engelska men det finns en sex sidor lång sammanfattning på svenska.

Sidan publicerades 2014-04-16 15:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik eller barn i behov av särskilt stöd?

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag. Förskolan ska inte per automatik ta över ett specialpedagogiskt tänk från skolan.

Professionellas förhållningssätt till barn med funktionsnedsättning

Den bild som professionella inom vård och habilitering förmedlar av barnet är väldigt betydelsefull, säger Elisabeth Lundström. Professionell, enligt föräldrarna, är den som ser barnet och framhåller dess förmågor.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.