Hoppa till sidinnehåll
Autismspektrumtillstånd (AST)

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Publicerad:2022-09-22
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Susann Arnell

Född 1971
Bor i Nora

Disputerade 2022-09-16
vid Örebro universitet

Avhandling

Participation in physical activity among adolescents with autism spectrum disorder: the perspectives of adolescents, parents and professionals

Många barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och förmå delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnell som forskat i ämnet utifrån tonåringars perspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är fysioterapeut och har arbetat med barn och unga med olika funktionsvariationer i 25 år. Min erfarenhet är att många unga med autismdiagnos har särskilt svårt att delta och vara delaktiga i fysiska aktiviteter i skolan och på fritiden. När jag sökte forskning om vilka faktorer som påverkar delaktighet i fysiska aktiviteter hos den här gruppen barn och unga upptäckte jag att det saknades forskning utifrån de ungas perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första har intervjuat ungdomar i åldern 12-16 år med autismdiagnos om hur de själva tänker, upplever och reflekterar kring fysiska aktiviteter i skolan och på fritiden. Ingen av dem har någon intellektuell nedsättning och samtliga går i den vanliga grundskolan. Vissa av tonåringarna deltog i fysiska aktiviteter både i skolan och på fritiden, vissa bara i skolan, andra bara på fritiden och några av dem varken i skolan eller på fritiden. Vidare har jag intervjuat ett antal föräldrar till barn med autismdiagnos. Genom fokusgruppdiskussioner har jag även undersökt hur professionella från olika områden arbetar och samverkar för att främja fysisk aktivitet hos barn och unga med autism. I fokusgrupperna deltog ämneslärare, idrottslärare till personal från elevhälsan, sjukvården och idrottsorganisationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det vanligaste förekommande svaret i intervjuerna med ungdomarna om varför de deltog eller inte deltog i fysiska aktiviteter var, ”det beror på”. När jag grävde lite djupare i vad detta ”det beror på” faktiskt betyder så fann jag en rad olika individspecificerade villkor. Det var allt från den fysiska aktiviteten i sig till upplevda krav på social interaktion eller upplevelse av miljön, för hög ljudnivå eller liknande. Att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter handlade alltså mycket om att få de egna individuella villkoren tillgodosedda. I intervjuerna med ungdomarna framkom också en tydlig önskan om att få kunna påverka på vilket sätt de deltar i fysiska aktiviteter. En slutsats är alltså att det är viktigt att lyssna på barn och unga med autism för att främja deras deltagande och delaktighet i fysiska aktiviteter. Föräldrar är måna om barnens hälsa och vill att de ska delta i fysiska aktiviteter men ofta finns det andra, betydligt mer problematiska frågor som de här föräldrarna behöver hantera för att få vardagen att fungera. Barnens fysiska aktiviteter blir därför nedprioriterade. Här efterlyser föräldrarna mer stöd utifrån, från både skola, idrottsföreningar och andra aktörer.

– Fokusgrupperna med de professionella vittnar också om att fysiska aktiviteter kommer i skymundan då den här gruppen barn och unga ofta har andra behov som går före. Ett intressant resultat är att professionella som arbetar specifikt med idrottsfrågor, exempelvis idrottslärare, sällan inkluderas i möten och sammanhang där barn och unga med autism diskuteras. Till resultaten hör även en metod som jag utvecklat för att kartlägga individspecifika villkor för deltagande i fysiska aktiviteter bland barn och unga med autism. Tester visar att metoden fungerar och min intention är fortsätta forska och utveckla metoden så att den kan användas i exempelvis skolan.

Vad överraskade dig?

– Att gruppen barn och unga med autism var så heterogen och att deras individspecifika villkor för att delta i fysiska aktiviteter var så väldigt olika.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att alla som möter de här barnen och ungdomarna kan ha det. Resultaten pekar på vikten av att försöka ta reda på vad just den här ungdomen behöver för att delta i fysiska aktiviteter. Det långsiktiga syftet är bättre kunna stötta barn och unga med autism till att bli mer fysiskt aktiva.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev