Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Många barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och förmå delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnell som forskat i ämnet utifrån tonåringars perspektiv.

Susann Arnell
Susann Arnell

Född 1971
Bor i Nora

Disputerade 2022-09-16
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Participation in physical activity among adolescents with autism spectrum disorder: the perspectives of adolescents, parents and professionals

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är fysioterapeut och har arbetat med barn och unga med olika funktionsvariationer i 25 år. Min erfarenhet är att många unga med autismdiagnos har särskilt svårt att delta och vara delaktiga i fysiska aktiviteter i skolan och på fritiden. När jag sökte forskning om vilka faktorer som påverkar delaktighet i fysiska aktiviteter hos den här gruppen barn och unga upptäckte jag att det saknades forskning utifrån de ungas perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första har intervjuat ungdomar i åldern 12-16 år med autismdiagnos om hur de själva tänker, upplever och reflekterar kring fysiska aktiviteter i skolan och på fritiden. Ingen av dem har någon intellektuell nedsättning och samtliga går i den vanliga grundskolan. Vissa av tonåringarna deltog i fysiska aktiviteter både i skolan och på fritiden, vissa bara i skolan, andra bara på fritiden och några av dem varken i skolan eller på fritiden. Vidare har jag intervjuat ett antal föräldrar till barn med autismdiagnos. Genom fokusgruppdiskussioner har jag även undersökt hur professionella från olika områden arbetar och samverkar för att främja fysisk aktivitet hos barn och unga med autism. I fokusgrupperna deltog ämneslärare, idrottslärare till personal från elevhälsan, sjukvården och idrottsorganisationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det vanligaste förekommande svaret i intervjuerna med ungdomarna om varför de deltog eller inte deltog i fysiska aktiviteter var, ”det beror på”. När jag grävde lite djupare i vad detta ”det beror på” faktiskt betyder så fann jag en rad olika individspecificerade villkor. Det var allt från den fysiska aktiviteten i sig till upplevda krav på social interaktion eller upplevelse av miljön, för hög ljudnivå eller liknande. Att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter handlade alltså mycket om att få de egna individuella villkoren tillgodosedda. I intervjuerna med ungdomarna framkom också en tydlig önskan om att få kunna påverka på vilket sätt de deltar i fysiska aktiviteter. En slutsats är alltså att det är viktigt att lyssna på barn och unga med autism för att främja deras deltagande och delaktighet i fysiska aktiviteter. Föräldrar är måna om barnens hälsa och vill att de ska delta i fysiska aktiviteter men ofta finns det andra, betydligt mer problematiska frågor som de här föräldrarna behöver hantera för att få vardagen att fungera. Barnens fysiska aktiviteter blir därför nedprioriterade. Här efterlyser föräldrarna mer stöd utifrån, från både skola, idrottsföreningar och andra aktörer.

– Fokusgrupperna med de professionella vittnar också om att fysiska aktiviteter kommer i skymundan då den här gruppen barn och unga ofta har andra behov som går före. Ett intressant resultat är att professionella som arbetar specifikt med idrottsfrågor, exempelvis idrottslärare, sällan inkluderas i möten och sammanhang där barn och unga med autism diskuteras. Till resultaten hör även en metod som jag utvecklat för att kartlägga individspecifika villkor för deltagande i fysiska aktiviteter bland barn och unga med autism. Tester visar att metoden fungerar och min intention är fortsätta forska och utveckla metoden så att den kan användas i exempelvis skolan.

Vad överraskade dig?

– Att gruppen barn och unga med autism var så heterogen och att deras individspecifika villkor för att delta i fysiska aktiviteter var så väldigt olika.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att alla som möter de här barnen och ungdomarna kan ha det. Resultaten pekar på vikten av att försöka ta reda på vad just den här ungdomen behöver för att delta i fysiska aktiviteter. Det långsiktiga syftet är bättre kunna stötta barn och unga med autism till att bli mer fysiskt aktiva.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-09-22 08:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser