Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Många barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och förmå delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnell som forskat i ämnet utifrån tonåringars perspektiv.

Susann Arnell
Susann Arnell

Född 1971
Bor i Nora

Disputerade 2022-09-16
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Participation in physical activity among adolescents with autism spectrum disorder: the perspectives of adolescents, parents and professionals

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är fysioterapeut och har arbetat med barn och unga med olika funktionsvariationer i 25 år. Min erfarenhet är att många unga med autismdiagnos har särskilt svårt att delta och vara delaktiga i fysiska aktiviteter i skolan och på fritiden. När jag sökte forskning om vilka faktorer som påverkar delaktighet i fysiska aktiviteter hos den här gruppen barn och unga upptäckte jag att det saknades forskning utifrån de ungas perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första har intervjuat ungdomar i åldern 12-16 år med autismdiagnos om hur de själva tänker, upplever och reflekterar kring fysiska aktiviteter i skolan och på fritiden. Ingen av dem har någon intellektuell nedsättning och samtliga går i den vanliga grundskolan. Vissa av tonåringarna deltog i fysiska aktiviteter både i skolan och på fritiden, vissa bara i skolan, andra bara på fritiden och några av dem varken i skolan eller på fritiden. Vidare har jag intervjuat ett antal föräldrar till barn med autismdiagnos. Genom fokusgruppdiskussioner har jag även undersökt hur professionella från olika områden arbetar och samverkar för att främja fysisk aktivitet hos barn och unga med autism. I fokusgrupperna deltog ämneslärare, idrottslärare till personal från elevhälsan, sjukvården och idrottsorganisationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det vanligaste förekommande svaret i intervjuerna med ungdomarna om varför de deltog eller inte deltog i fysiska aktiviteter var, ”det beror på”. När jag grävde lite djupare i vad detta ”det beror på” faktiskt betyder så fann jag en rad olika individspecificerade villkor. Det var allt från den fysiska aktiviteten i sig till upplevda krav på social interaktion eller upplevelse av miljön, för hög ljudnivå eller liknande. Att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter handlade alltså mycket om att få de egna individuella villkoren tillgodosedda. I intervjuerna med ungdomarna framkom också en tydlig önskan om att få kunna påverka på vilket sätt de deltar i fysiska aktiviteter. En slutsats är alltså att det är viktigt att lyssna på barn och unga med autism för att främja deras deltagande och delaktighet i fysiska aktiviteter. Föräldrar är måna om barnens hälsa och vill att de ska delta i fysiska aktiviteter men ofta finns det andra, betydligt mer problematiska frågor som de här föräldrarna behöver hantera för att få vardagen att fungera. Barnens fysiska aktiviteter blir därför nedprioriterade. Här efterlyser föräldrarna mer stöd utifrån, från både skola, idrottsföreningar och andra aktörer.

– Fokusgrupperna med de professionella vittnar också om att fysiska aktiviteter kommer i skymundan då den här gruppen barn och unga ofta har andra behov som går före. Ett intressant resultat är att professionella som arbetar specifikt med idrottsfrågor, exempelvis idrottslärare, sällan inkluderas i möten och sammanhang där barn och unga med autism diskuteras. Till resultaten hör även en metod som jag utvecklat för att kartlägga individspecifika villkor för deltagande i fysiska aktiviteter bland barn och unga med autism. Tester visar att metoden fungerar och min intention är fortsätta forska och utveckla metoden så att den kan användas i exempelvis skolan.

Vad överraskade dig?

– Att gruppen barn och unga med autism var så heterogen och att deras individspecifika villkor för att delta i fysiska aktiviteter var så väldigt olika.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att alla som möter de här barnen och ungdomarna kan ha det. Resultaten pekar på vikten av att försöka ta reda på vad just den här ungdomen behöver för att delta i fysiska aktiviteter. Det långsiktiga syftet är bättre kunna stötta barn och unga med autism till att bli mer fysiskt aktiva.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-09-22 08:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Estetiska värden påverkar barnens lärande i NO

Lärare bör vara medvetna om barns användande av estetiska värdeomdömen och spontana metaforer i NO-undervisningen, eftersom de har betydelse för barnens möjlighet att följa med i undervisningen och för deras lärande. Det hävdar Britt Jakobson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser