Om den goda relationens betydelse för elevens vilja att lära

Hur ser en förtroendefull relation ut mellan lärare och elev, och vad har den för betydelse? Annika Lilja visar att lärarens relation med eleven är mycket betydelsefull för att öka elevens vilja att jobba, även om det inte alltid är roligt.

Annika Lilja
Annika Lilja

Född 1963
i Göteborg

Disputerade 2013-06-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare ville jag få alla elever att känna inre motivation för det de skulle lära, men när jag sedan läste vidare, pedagogisk didaktik, insåg jag att det var orealistiskt. Mitt ansvar var att försöka få elever att vilja arbeta, och att man ibland för nöja sig med yttre motivation, att eleven känner sig duktig inför läraren, föräldern och i slutändan sig själv. Jag såg i min c- och d-uppsats hur viktig lärare-elev-relationen var.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur en förtroendefull relation ser ut, och vad den har för betydelse. Jag hittade fyra olika dimensioner i en sådan relation. Ett: läraren bryr sig om eleven som en hel människa, som att lägga märke till att någon ser trött ut, att någon klippt sig. Eleven blir sedd utan att själv prestera. Två: Lyssnar på eleven. Exempelvis en elev var orolig för sin mamma. Läraren lyssnade utan att avbryta, det tog någon minut, men eleven kände sig lyssnad på, och kunde sedan koncentrera sig på arbetet. Tre: Sätta gränser, att exempelvis tydligt markera lektionsbörjan. Eleverna ska kunna lita på att läraren tar ansvar för arbetsron, det skapar trygghet och förtroende. Fyra: Att möta motstånd.

– Har man en förtroendefull relation kan eleven ge motstånd utan att det får förödande konsekvenser. Exempelvis en lärare vars niondeklassare korridorvandrade. Han hämtade tillbaka henne till klassrummet, visade att han brydde sig. Nästa gång hon kom till lektionen gav han henne inga förebråelser, utan blev glad. En förtroendefull relation innebär att man kan göra misstag men att det är okej.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ibland kan man ju, utifrån den allmänna debatten om skolan och lärande, tro att det är ett gäng kognitiva hjärnor som ligger där på bänkarna och ska fyllas med kunskap. Men att skapa goda relationer har stor betydelse för att få elever att vilja jobba. I ett klassrum där eleverna har en förtroendefull relation till läraren ökar också respekten för varandra. Jag kallar det att ”rättvisan är relativ”, rättvisa betyder inte att alla ska bli lika behandlade, utan att alla ska bli visade lika värde.

– Eleverna accepterade exempelvis att en elev alltid kom försent och ändå inte fick skäll. Man litar på att läraren gör rätt, eftersom man själv känner sig sedd.

Vad överraskade dig?

– Att så mycket klassrumstid går åt till gränssättning, och att det är väldigt viktigt. För att spetsa till det: Tjat och förtroende hör ihop!

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och forskare. Jag har beskrivit en viktig del av läraryrket och satt ord på en så kallad tyst kunskap. Genom att tydliggöra vad som skapar en förtroendefull relation hoppas jag kunna öka medvetenhet och att man som lärare kan jobba mer med det.

Sidan publicerades 2013-10-23 12:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Samarbete innebär inte automatiskt att medarbetare lär av varandra. Det konstaterar Lisbeth Stedt i sin avhandling om hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Svårt för lärare att nå djupare reflektioner i kompetensutveckling online

Det är svårt för lärare att nå djupare reflektioner när kompetensutveckling sker online. Det visar Eva-Lena Erixon som forskat om kompetensutvecklingens relation till policydokument och till lärares undervisning.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Mognad och förmåga till vuxenansvar – nödvändiga grunder för blivande lärare

Att kunna visa mognad och vuxenansvar, det är grundbulten för att kunna bli lärare. Jens Gardesten har i sin avhandling identifierat nödvändiga förmågor som lärare anses behöva.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.