Om den goda relationens betydelse för elevens vilja att lära

Hur ser en förtroendefull relation ut mellan lärare och elev, och vad har den för betydelse? Annika Lilja visar att lärarens relation med eleven är mycket betydelsefull för att öka elevens vilja att jobba, även om det inte alltid är roligt.

Annika Lilja
Annika Lilja

Född 1963
i Göteborg

Disputerade 2013-06-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare ville jag få alla elever att känna inre motivation för det de skulle lära, men när jag sedan läste vidare, pedagogisk didaktik, insåg jag att det var orealistiskt. Mitt ansvar var att försöka få elever att vilja arbeta, och att man ibland för nöja sig med yttre motivation, att eleven känner sig duktig inför läraren, föräldern och i slutändan sig själv. Jag såg i min c- och d-uppsats hur viktig lärare-elev-relationen var.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur en förtroendefull relation ser ut, och vad den har för betydelse. Jag hittade fyra olika dimensioner i en sådan relation. Ett: läraren bryr sig om eleven som en hel människa, som att lägga märke till att någon ser trött ut, att någon klippt sig. Eleven blir sedd utan att själv prestera. Två: Lyssnar på eleven. Exempelvis en elev var orolig för sin mamma. Läraren lyssnade utan att avbryta, det tog någon minut, men eleven kände sig lyssnad på, och kunde sedan koncentrera sig på arbetet. Tre: Sätta gränser, att exempelvis tydligt markera lektionsbörjan. Eleverna ska kunna lita på att läraren tar ansvar för arbetsron, det skapar trygghet och förtroende. Fyra: Att möta motstånd.

– Har man en förtroendefull relation kan eleven ge motstånd utan att det får förödande konsekvenser. Exempelvis en lärare vars niondeklassare korridorvandrade. Han hämtade tillbaka henne till klassrummet, visade att han brydde sig. Nästa gång hon kom till lektionen gav han henne inga förebråelser, utan blev glad. En förtroendefull relation innebär att man kan göra misstag men att det är okej.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ibland kan man ju, utifrån den allmänna debatten om skolan och lärande, tro att det är ett gäng kognitiva hjärnor som ligger där på bänkarna och ska fyllas med kunskap. Men att skapa goda relationer har stor betydelse för att få elever att vilja jobba. I ett klassrum där eleverna har en förtroendefull relation till läraren ökar också respekten för varandra. Jag kallar det att ”rättvisan är relativ”, rättvisa betyder inte att alla ska bli lika behandlade, utan att alla ska bli visade lika värde.

– Eleverna accepterade exempelvis att en elev alltid kom försent och ändå inte fick skäll. Man litar på att läraren gör rätt, eftersom man själv känner sig sedd.

Vad överraskade dig?

– Att så mycket klassrumstid går åt till gränssättning, och att det är väldigt viktigt. För att spetsa till det: Tjat och förtroende hör ihop!

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och forskare. Jag har beskrivit en viktig del av läraryrket och satt ord på en så kallad tyst kunskap. Genom att tydliggöra vad som skapar en förtroendefull relation hoppas jag kunna öka medvetenhet och att man som lärare kan jobba mer med det.

Sidan publicerades 2013-10-23 12:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-08-24 10:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Samarbete innebär inte automatiskt att medarbetare lär av varandra. Det konstaterar Lisbeth Stedt i sin avhandling om hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer