Om den goda relationens betydelse för elevens vilja att lära

Hur ser en förtroendefull relation ut mellan lärare och elev, och vad har den för betydelse? Annika Lilja visar att lärarens relation med eleven är mycket betydelsefull för att öka elevens vilja att jobba, även om det inte alltid är roligt.

Annika Lilja
Annika Lilja

Född 1963
i Göteborg

Disputerade 2013-06-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare ville jag få alla elever att känna inre motivation för det de skulle lära, men när jag sedan läste vidare, pedagogisk didaktik, insåg jag att det var orealistiskt. Mitt ansvar var att försöka få elever att vilja arbeta, och att man ibland för nöja sig med yttre motivation, att eleven känner sig duktig inför läraren, föräldern och i slutändan sig själv. Jag såg i min c- och d-uppsats hur viktig lärare-elev-relationen var.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur en förtroendefull relation ser ut, och vad den har för betydelse. Jag hittade fyra olika dimensioner i en sådan relation. Ett: läraren bryr sig om eleven som en hel människa, som att lägga märke till att någon ser trött ut, att någon klippt sig. Eleven blir sedd utan att själv prestera. Två: Lyssnar på eleven. Exempelvis en elev var orolig för sin mamma. Läraren lyssnade utan att avbryta, det tog någon minut, men eleven kände sig lyssnad på, och kunde sedan koncentrera sig på arbetet. Tre: Sätta gränser, att exempelvis tydligt markera lektionsbörjan. Eleverna ska kunna lita på att läraren tar ansvar för arbetsron, det skapar trygghet och förtroende. Fyra: Att möta motstånd.

– Har man en förtroendefull relation kan eleven ge motstånd utan att det får förödande konsekvenser. Exempelvis en lärare vars niondeklassare korridorvandrade. Han hämtade tillbaka henne till klassrummet, visade att han brydde sig. Nästa gång hon kom till lektionen gav han henne inga förebråelser, utan blev glad. En förtroendefull relation innebär att man kan göra misstag men att det är okej.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ibland kan man ju, utifrån den allmänna debatten om skolan och lärande, tro att det är ett gäng kognitiva hjärnor som ligger där på bänkarna och ska fyllas med kunskap. Men att skapa goda relationer har stor betydelse för att få elever att vilja jobba. I ett klassrum där eleverna har en förtroendefull relation till läraren ökar också respekten för varandra. Jag kallar det att ”rättvisan är relativ”, rättvisa betyder inte att alla ska bli lika behandlade, utan att alla ska bli visade lika värde.

– Eleverna accepterade exempelvis att en elev alltid kom försent och ändå inte fick skäll. Man litar på att läraren gör rätt, eftersom man själv känner sig sedd.

Vad överraskade dig?

– Att så mycket klassrumstid går åt till gränssättning, och att det är väldigt viktigt. För att spetsa till det: Tjat och förtroende hör ihop!

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och forskare. Jag har beskrivit en viktig del av läraryrket och satt ord på en så kallad tyst kunskap. Genom att tydliggöra vad som skapar en förtroendefull relation hoppas jag kunna öka medvetenhet och att man som lärare kan jobba mer med det.

Sidan publicerades 2013-10-23 12:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-08-24 10:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Vad gör de framgångsrika lärarna? Catharina Tjernberg har tittat på och samtalat med lärare för att hitta nycklarna till framgång. Resultatet visar att det som gör skillnad är hur mycket lärarna tror på sina elevers förmåga och lyfter deras styrkor.

Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Samarbete innebär inte automatiskt att medarbetare lär av varandra. Det konstaterar Lisbeth Stedt i sin avhandling om hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Andreas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.