Om maktrelationen mellan förskollärare och barn

Klara Dolk ville titta på hur genuspedagogiken och arbetet med barns delaktighet kan befrukta varandra. Men under arbetet förflyttades fokus och hon insåg att hon skrev om demokrati också på ett bredare plan. Frågan blev: vem lyssnar på barns motstånd?

Klara Dolk
Klara Dolk

Född 1979
i Stockholm

Disputerade 2013-06-14
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet I förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av genuspedagogik, dels när jag arbetade som barnskötare, dels som föreläsare. Samtidigt kan jag tycka att det är lite knepigt, att man i stor utsträckning fokuserar på vad de vuxna kan lära barnen och att barnen då blir passiva mottagare av goda normer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag följde en förskola som arbetar medvetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter. Det som intresserade mig var de spänningar och konflikter som uppstod mellan barn och vuxna inom detta arbete och vilka möjligheter barnen hade till delaktighet, motstånd och nyskapande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både barn och vuxna har insikter att bidra med i arbetet med såväl genus, likabehandling och barns rättigheter. Att barn och vuxna tillsammans kan utforska de frågorna. Att barn och vuxna tillsammans kan utforska frågor kring normer både när det gäller exempelvis Batman och Barbie, men också kring vilka normer som gäller ramarna i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Att barnen gjorde så mycket motstånd och att det låg så mycket substans i motståndet. Exempelvis när uppgiften var att välja självständigt, utan att påverkas av kompisarna eller sitt kön. En del barn vägrade välja, det var ett sätt att uttrycka att formerna inte funkade. Och man kan ju ifrågasätta rimligheten i sådana krav. Är det ens möjligt att välja utan att bli påverkad av olika faktorer runt omkring? Eller som när barnen i 4-5-årsåldern skulle ha barnråd, där de skulle få bestämma över hur de ville ha det på förskolan.

– Barnen verkade tycka att rådet var långt och tråkigt, de ville hellre leka. De vuxna började och avslutade mötena genom att knacka i bordet, som en mötesklubba. Barnen visade sitt motstånd genom att, ganska finurligt, ta över ”mötesklubban” och utropa att mötet var avslutat, redan innan det hade hunnit börja. Kanske ska man som förskollärare ta hand om motståndet och se hur det kan utveckla verksamheten istället som det blev nu, att motståndet tolkades som individuella brister, att barnen inte förstått, eller hade svårt att koncentrera sig?

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolepedagoger, studenter och utbildare på lärarutbildningarna, men även alla som är intresserade av demokratiska frågor och barnuppfostran. Jag tror att såväl föräldrar som bibliotekarier och fotbollstränare kan ha behållning av att läsa avhandlingen, att se den som ett diskussionsunderlag för hur vi bemöter och lyssnar på barn.

Sidan publicerades 2013-10-30 12:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-11-20 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.