Om maktrelationen mellan förskollärare och barn

Klara Dolk ville titta på hur genuspedagogiken och arbetet med barns delaktighet kan befrukta varandra. Men under arbetet förflyttades fokus och hon insåg att hon skrev om demokrati också på ett bredare plan. Frågan blev: vem lyssnar på barns motstånd?

Klara Dolk
Klara Dolk

Född 1979
i Stockholm

Disputerade 2013-06-14
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet I förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av genuspedagogik, dels när jag arbetade som barnskötare, dels som föreläsare. Samtidigt kan jag tycka att det är lite knepigt, att man i stor utsträckning fokuserar på vad de vuxna kan lära barnen och att barnen då blir passiva mottagare av goda normer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag följde en förskola som arbetar medvetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter. Det som intresserade mig var de spänningar och konflikter som uppstod mellan barn och vuxna inom detta arbete och vilka möjligheter barnen hade till delaktighet, motstånd och nyskapande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både barn och vuxna har insikter att bidra med i arbetet med såväl genus, likabehandling och barns rättigheter. Att barn och vuxna tillsammans kan utforska de frågorna. Att barn och vuxna tillsammans kan utforska frågor kring normer både när det gäller exempelvis Batman och Barbie, men också kring vilka normer som gäller ramarna i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Att barnen gjorde så mycket motstånd och att det låg så mycket substans i motståndet. Exempelvis när uppgiften var att välja självständigt, utan att påverkas av kompisarna eller sitt kön. En del barn vägrade välja, det var ett sätt att uttrycka att formerna inte funkade. Och man kan ju ifrågasätta rimligheten i sådana krav. Är det ens möjligt att välja utan att bli påverkad av olika faktorer runt omkring? Eller som när barnen i 4-5-årsåldern skulle ha barnråd, där de skulle få bestämma över hur de ville ha det på förskolan.

– Barnen verkade tycka att rådet var långt och tråkigt, de ville hellre leka. De vuxna började och avslutade mötena genom att knacka i bordet, som en mötesklubba. Barnen visade sitt motstånd genom att, ganska finurligt, ta över ”mötesklubban” och utropa att mötet var avslutat, redan innan det hade hunnit börja. Kanske ska man som förskollärare ta hand om motståndet och se hur det kan utveckla verksamheten istället som det blev nu, att motståndet tolkades som individuella brister, att barnen inte förstått, eller hade svårt att koncentrera sig?

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolepedagoger, studenter och utbildare på lärarutbildningarna, men även alla som är intresserade av demokratiska frågor och barnuppfostran. Jag tror att såväl föräldrar som bibliotekarier och fotbollstränare kan ha behållning av att läsa avhandlingen, att se den som ett diskussionsunderlag för hur vi bemöter och lyssnar på barn.

Sidan publicerades 2013-10-30 12:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-11-20 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Låt de duktiga barnen visa andra sidor av sig själva

Förskolan och skolan har en viktig roll i att uppmuntra snälla och duktiga barn, och då framför allt flickor, att vara lite mindre duktiga. Om de som barn får lära sig att det är okej att även visa andra sidor av sig själva kan de lättare hantera svåra situationer som vuxna menar Britt Bragée.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.