Om maktrelationen mellan förskollärare och barn

Klara Dolk ville titta på hur genuspedagogiken och arbetet med barns delaktighet kan befrukta varandra. Men under arbetet förflyttades fokus och hon insåg att hon skrev om demokrati också på ett bredare plan. Frågan blev: vem lyssnar på barns motstånd?

Klara Dolk
Klara Dolk

Född 1979
i Stockholm

Disputerade 2013-06-14
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet I förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av genuspedagogik, dels när jag arbetade som barnskötare, dels som föreläsare. Samtidigt kan jag tycka att det är lite knepigt, att man i stor utsträckning fokuserar på vad de vuxna kan lära barnen och att barnen då blir passiva mottagare av goda normer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag följde en förskola som arbetar medvetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter. Det som intresserade mig var de spänningar och konflikter som uppstod mellan barn och vuxna inom detta arbete och vilka möjligheter barnen hade till delaktighet, motstånd och nyskapande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att både barn och vuxna har insikter att bidra med i arbetet med såväl genus, likabehandling och barns rättigheter. Att barn och vuxna tillsammans kan utforska de frågorna. Att barn och vuxna tillsammans kan utforska frågor kring normer både när det gäller exempelvis Batman och Barbie, men också kring vilka normer som gäller ramarna i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Att barnen gjorde så mycket motstånd och att det låg så mycket substans i motståndet. Exempelvis när uppgiften var att välja självständigt, utan att påverkas av kompisarna eller sitt kön. En del barn vägrade välja, det var ett sätt att uttrycka att formerna inte funkade. Och man kan ju ifrågasätta rimligheten i sådana krav. Är det ens möjligt att välja utan att bli påverkad av olika faktorer runt omkring? Eller som när barnen i 4-5-årsåldern skulle ha barnråd, där de skulle få bestämma över hur de ville ha det på förskolan.

– Barnen verkade tycka att rådet var långt och tråkigt, de ville hellre leka. De vuxna började och avslutade mötena genom att knacka i bordet, som en mötesklubba. Barnen visade sitt motstånd genom att, ganska finurligt, ta över ”mötesklubban” och utropa att mötet var avslutat, redan innan det hade hunnit börja. Kanske ska man som förskollärare ta hand om motståndet och se hur det kan utveckla verksamheten istället som det blev nu, att motståndet tolkades som individuella brister, att barnen inte förstått, eller hade svårt att koncentrera sig?

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolepedagoger, studenter och utbildare på lärarutbildningarna, men även alla som är intresserade av demokratiska frågor och barnuppfostran. Jag tror att såväl föräldrar som bibliotekarier och fotbollstränare kan ha behållning av att läsa avhandlingen, att se den som ett diskussionsunderlag för hur vi bemöter och lyssnar på barn.

Sidan publicerades 2013-10-30 12:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-11-20 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Samarbetsövningar i grupp med barn i förskolan kan förbättra samspelet mellan barnen, och utvecklar deras förståelse för andras olikheter. Det visar en aktionsforskningsstudie som två pedagoger i Halmstads kommun har gjort.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Internationell konferens om inkluderande utbildning

Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.