Omsorg och disciplin präglar ungas samvaro på nätet

Ungdomars nära vänskapsrelationer på nätet präglas av stor omsorg och respekt. Samtidigt råder en stark maktordning bland ungas samvaro on-line, visar Liselotte Eek-Karlsson i sin avhandling.

Liselott Eek-Karlsson
Liselott Eek-Karlsson

Född 1955

i Skövde

Disputerade 2015-10-30

vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Ungas samspel i sociala medier – att balansera mellan ansvar och positionering

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som NO-lärare på högstadiet i många år där jag även jobbat mycket med likabehandlingsfrågor. När de sociala medierna slog igenom i början av 2000-talet kom flera larmrapporter om den hårda tonen på nätet. Jag kände inte igen detta och fick genom forskarutbildningen möjlighet att djupdyka ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomars samvaro och samspel när de vistas on-line. 1 686 ungdomar har svarat på en enkät, därutöver har jag intervjuat 32 ungdomar. Studien omfattar också en textanalys av Facebooks policydokument i syfte att visa hur det sociala mediet i sig också skapar villkor för kommunikationen online.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en stor spänning mellan å ena sidan viljan att synas på nätet, få bekräftelse och cred, å andra sidan utsätta sig för risken att bli sårad men även osynliggjord. Detta är inget nytt fenomen i sig men sociala medierna förstärker den här spänningen genom att genomslagskraften är så stor och därmed även utsattheten. Att ha en trygg social tillhörighet är centralt för ungdomarna, att vårda sina nära relationer är därför viktigt både online och offline. Nära vänskapsrelationer präglas också av respekt och omsorg om varandra. Men utanför den innersta kretsen – många unga har upp mot 300-400 ”vänner” på nätet – tas inte samma hänsyn. Unga gör alltså skillnad på vänner och vänner. Umgänget på nätet utmärks också av en stark disciplin och maktordning. Handlingsutrymmet skiljer sig stort mellan pojkar och flickor men också beroende på grupptillhörighet och den status som den är förknippad med. Om en högstatustjej lägger ut en bild på sig själv kan hon förvänta sig många ”gilla”-kommentarer medan motsvarande bild av en lågstatustjej kan rendera i rena kränkningar eller inga reaktioner alls. De är få som vågar utmana dessa normer. Jag konstaterar också att det saknas en övergripande diskussion kring digital kompetens. Vad kan en ”ogilla”-knapp få för konsekvenser, vilka konsekvenser innebär möjligheten att vara anonym, vilket vissa sajter tillåter? Aktörerna som levererar nättjänster har givetvis ett syfte – att locka till sig kunder.

Vad överraskade dig?

– Jag gladdes åt den omsorg som många unga visar varandra. Däremot blev jag ledsen över den starka maktordning vad gäller både kön och status som råder bland unga på nätet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allmänheten i stort men givetvis lärare som kan använda sig av resultaten i arbetet med likabehandlingsfrågor i skolan.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-11-13 09:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Nätmobbning – ett stort problem

Forskaren Sofie Berne har undersökt hur den utseendefixerade nätmobbningen ser ut och vad eleverna tror att de skulle göra om de blev nätmobbade.

Traditionella könsroller i nya forum

Jeanette Sjöbergs avhandling Chatt som umgängesform. Unga skapar nätgemenskap. handlar om ungdomars interaktion i ett specifikt chattrum och hur den är organiserad. - Det var överraskande att se hur tydligt exempelvis traditionella könsmönster reproduceras i den miljön jag studerade.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats