Omsorg och disciplin präglar ungas samvaro på nätet

Ungdomars nära vänskapsrelationer på nätet präglas av stor omsorg och respekt. Samtidigt råder en stark maktordning bland ungas samvaro on-line, visar Liselotte Eek-Karlsson i sin avhandling.

Liselott Eek-Karlsson
Liselott Eek-Karlsson

Född 1955

i Skövde

Disputerade 2015-10-30

vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Ungas samspel i sociala medier – att balansera mellan ansvar och positionering

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som NO-lärare på högstadiet i många år där jag även jobbat mycket med likabehandlingsfrågor. När de sociala medierna slog igenom i början av 2000-talet kom flera larmrapporter om den hårda tonen på nätet. Jag kände inte igen detta och fick genom forskarutbildningen möjlighet att djupdyka ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomars samvaro och samspel när de vistas on-line. 1 686 ungdomar har svarat på en enkät, därutöver har jag intervjuat 32 ungdomar. Studien omfattar också en textanalys av Facebooks policydokument i syfte att visa hur det sociala mediet i sig också skapar villkor för kommunikationen online.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en stor spänning mellan å ena sidan viljan att synas på nätet, få bekräftelse och cred, å andra sidan utsätta sig för risken att bli sårad men även osynliggjord. Detta är inget nytt fenomen i sig men sociala medierna förstärker den här spänningen genom att genomslagskraften är så stor och därmed även utsattheten. Att ha en trygg social tillhörighet är centralt för ungdomarna, att vårda sina nära relationer är därför viktigt både online och offline. Nära vänskapsrelationer präglas också av respekt och omsorg om varandra. Men utanför den innersta kretsen – många unga har upp mot 300-400 ”vänner” på nätet – tas inte samma hänsyn. Unga gör alltså skillnad på vänner och vänner. Umgänget på nätet utmärks också av en stark disciplin och maktordning. Handlingsutrymmet skiljer sig stort mellan pojkar och flickor men också beroende på grupptillhörighet och den status som den är förknippad med. Om en högstatustjej lägger ut en bild på sig själv kan hon förvänta sig många ”gilla”-kommentarer medan motsvarande bild av en lågstatustjej kan rendera i rena kränkningar eller inga reaktioner alls. De är få som vågar utmana dessa normer. Jag konstaterar också att det saknas en övergripande diskussion kring digital kompetens. Vad kan en ”ogilla”-knapp få för konsekvenser, vilka konsekvenser innebär möjligheten att vara anonym, vilket vissa sajter tillåter? Aktörerna som levererar nättjänster har givetvis ett syfte – att locka till sig kunder.

Vad överraskade dig?

– Jag gladdes åt den omsorg som många unga visar varandra. Däremot blev jag ledsen över den starka maktordning vad gäller både kön och status som råder bland unga på nätet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allmänheten i stort men givetvis lärare som kan använda sig av resultaten i arbetet med likabehandlingsfrågor i skolan.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-11-13 09:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Nätmobbning – ett stort problem

Forskaren Sofie Berne har undersökt hur den utseendefixerade nätmobbningen ser ut och vad eleverna tror att de skulle göra om de blev nätmobbade.

Traditionella könsroller i nya forum

Jeanette Sjöbergs avhandling Chatt som umgängesform. Unga skapar nätgemenskap. handlar om ungdomars interaktion i ett specifikt chattrum och hur den är organiserad. - Det var överraskande att se hur tydligt exempelvis traditionella könsmönster reproduceras i den miljön jag studerade.

Nordiskt samarbete stärkte lärarna handlingsberedskap

Sara Willermark har utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt. Resultaten visar att trots många utmaningar, stärktes lärarna i sin profession och då särskilt sin handlingsberedskap.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Sara Levanders har utforskat vilken innebörd och vilket värde pedagogisk skicklighet  tillskrivs vid anställning av universitetslärare.

Negativa effekter av differentierade skolmiljöer

Att dela upp elever utifrån skolprestation, så kallad differentiering, kan underminera jämlikheten i skolan, visar Marcus Östermans forskning.

Förskollärare tar mer ansvar än vad yrket kräver

Förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Forskaren Mie Josefson slås också av att förskollärare värjer sig mot begreppet omsorg, trots dess starka förankring i förskolan.

Tvåspråkiga har inte bättre exekutiv förmåga

Jussi Jylkkä visar att tvåspråkiga personer inte tränar exekutiva funktioner, exempelvis arbetsminne, när de skiftar mellan språk. Därmed strider hans resultat mot tidigare forskning.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Som student på lärarutbildningen klarar man sig bäst om man är ung, frisk och ambitiös. För existentiella frågor finns inte utrymme, visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som handlar om lärares bildningsgångar.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.