Dela:

Omsorg och disciplin präglar ungas samvaro på nätet

Ungdomars nära vänskapsrelationer på nätet präglas av stor omsorg och respekt. Samtidigt råder en stark maktordning bland ungas samvaro on-line, visar Liselotte Eek-Karlsson i sin avhandling.

Liselott Eek-Karlsson
Liselott Eek-Karlsson

Född 1955

i Skövde

Disputerade 2015-10-30

vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Ungas samspel i sociala medier – att balansera mellan ansvar och positionering

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som NO-lärare på högstadiet i många år där jag även jobbat mycket med likabehandlingsfrågor. När de sociala medierna slog igenom i början av 2000-talet kom flera larmrapporter om den hårda tonen på nätet. Jag kände inte igen detta och fick genom forskarutbildningen möjlighet att djupdyka ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomars samvaro och samspel när de vistas on-line. 1 686 ungdomar har svarat på en enkät, därutöver har jag intervjuat 32 ungdomar. Studien omfattar också en textanalys av Facebooks policydokument i syfte att visa hur det sociala mediet i sig också skapar villkor för kommunikationen online.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en stor spänning mellan å ena sidan viljan att synas på nätet, få bekräftelse och cred, å andra sidan utsätta sig för risken att bli sårad men även osynliggjord. Detta är inget nytt fenomen i sig men sociala medierna förstärker den här spänningen genom att genomslagskraften är så stor och därmed även utsattheten. Att ha en trygg social tillhörighet är centralt för ungdomarna, att vårda sina nära relationer är därför viktigt både online och offline. Nära vänskapsrelationer präglas också av respekt och omsorg om varandra. Men utanför den innersta kretsen – många unga har upp mot 300-400 ”vänner” på nätet – tas inte samma hänsyn. Unga gör alltså skillnad på vänner och vänner. Umgänget på nätet utmärks också av en stark disciplin och maktordning. Handlingsutrymmet skiljer sig stort mellan pojkar och flickor men också beroende på grupptillhörighet och den status som den är förknippad med. Om en högstatustjej lägger ut en bild på sig själv kan hon förvänta sig många ”gilla”-kommentarer medan motsvarande bild av en lågstatustjej kan rendera i rena kränkningar eller inga reaktioner alls. De är få som vågar utmana dessa normer. Jag konstaterar också att det saknas en övergripande diskussion kring digital kompetens. Vad kan en ”ogilla”-knapp få för konsekvenser, vilka konsekvenser innebär möjligheten att vara anonym, vilket vissa sajter tillåter? Aktörerna som levererar nättjänster har givetvis ett syfte – att locka till sig kunder.

Vad överraskade dig?

– Jag gladdes åt den omsorg som många unga visar varandra. Däremot blev jag ledsen över den starka maktordning vad gäller både kön och status som råder bland unga på nätet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allmänheten i stort men givetvis lärare som kan använda sig av resultaten i arbetet med likabehandlingsfrågor i skolan.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-11-13 09:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Nätmobbning – ett stort problem

Forskaren Sofie Berne har undersökt hur den utseendefixerade nätmobbningen ser ut och vad eleverna tror att de skulle göra om de blev nätmobbade.

Traditionella könsroller i nya forum

Jeanette Sjöbergs avhandling Chatt som umgängesform. Unga skapar nätgemenskap. handlar om ungdomars interaktion i ett specifikt chattrum och hur den är organiserad. - Det var överraskande att se hur tydligt exempelvis traditionella könsmönster reproduceras i den miljön jag studerade.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.