Dela:

Omsorg och disciplin präglar ungas samvaro på nätet

Ungdomars nära vänskapsrelationer på nätet präglas av stor omsorg och respekt. Samtidigt råder en stark maktordning bland ungas samvaro on-line, visar Liselotte Eek-Karlsson i sin avhandling.

Liselott Eek-Karlsson
Liselott Eek-Karlsson

Född 1955

i Skövde

Disputerade 2015-10-30

vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Ungas samspel i sociala medier – att balansera mellan ansvar och positionering

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som NO-lärare på högstadiet i många år där jag även jobbat mycket med likabehandlingsfrågor. När de sociala medierna slog igenom i början av 2000-talet kom flera larmrapporter om den hårda tonen på nätet. Jag kände inte igen detta och fick genom forskarutbildningen möjlighet att djupdyka ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomars samvaro och samspel när de vistas on-line. 1 686 ungdomar har svarat på en enkät, därutöver har jag intervjuat 32 ungdomar. Studien omfattar också en textanalys av Facebooks policydokument i syfte att visa hur det sociala mediet i sig också skapar villkor för kommunikationen online.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en stor spänning mellan å ena sidan viljan att synas på nätet, få bekräftelse och cred, å andra sidan utsätta sig för risken att bli sårad men även osynliggjord. Detta är inget nytt fenomen i sig men sociala medierna förstärker den här spänningen genom att genomslagskraften är så stor och därmed även utsattheten. Att ha en trygg social tillhörighet är centralt för ungdomarna, att vårda sina nära relationer är därför viktigt både online och offline. Nära vänskapsrelationer präglas också av respekt och omsorg om varandra. Men utanför den innersta kretsen – många unga har upp mot 300-400 ”vänner” på nätet – tas inte samma hänsyn. Unga gör alltså skillnad på vänner och vänner. Umgänget på nätet utmärks också av en stark disciplin och maktordning. Handlingsutrymmet skiljer sig stort mellan pojkar och flickor men också beroende på grupptillhörighet och den status som den är förknippad med. Om en högstatustjej lägger ut en bild på sig själv kan hon förvänta sig många ”gilla”-kommentarer medan motsvarande bild av en lågstatustjej kan rendera i rena kränkningar eller inga reaktioner alls. De är få som vågar utmana dessa normer. Jag konstaterar också att det saknas en övergripande diskussion kring digital kompetens. Vad kan en ”ogilla”-knapp få för konsekvenser, vilka konsekvenser innebär möjligheten att vara anonym, vilket vissa sajter tillåter? Aktörerna som levererar nättjänster har givetvis ett syfte – att locka till sig kunder.

Vad överraskade dig?

– Jag gladdes åt den omsorg som många unga visar varandra. Däremot blev jag ledsen över den starka maktordning vad gäller både kön och status som råder bland unga på nätet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allmänheten i stort men givetvis lärare som kan använda sig av resultaten i arbetet med likabehandlingsfrågor i skolan.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-11-13 09:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Nätmobbning – ett stort problem

Forskaren Sofie Berne har undersökt hur den utseendefixerade nätmobbningen ser ut och vad eleverna tror att de skulle göra om de blev nätmobbade.

Traditionella könsroller i nya forum

Jeanette Sjöbergs avhandling Chatt som umgängesform. Unga skapar nätgemenskap. handlar om ungdomars interaktion i ett specifikt chattrum och hur den är organiserad. - Det var överraskande att se hur tydligt exempelvis traditionella könsmönster reproduceras i den miljön jag studerade.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.