Dela:

Omsorg och disciplin präglar ungas samvaro på nätet

Ungdomars nära vänskapsrelationer på nätet präglas av stor omsorg och respekt. Samtidigt råder en stark maktordning bland ungas samvaro on-line, visar Liselotte Eek-Karlsson i sin avhandling.

Liselott Eek-Karlsson
Liselott Eek-Karlsson

Född 1955

i Skövde

Disputerade 2015-10-30

vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Ungas samspel i sociala medier – att balansera mellan ansvar och positionering

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som NO-lärare på högstadiet i många år där jag även jobbat mycket med likabehandlingsfrågor. När de sociala medierna slog igenom i början av 2000-talet kom flera larmrapporter om den hårda tonen på nätet. Jag kände inte igen detta och fick genom forskarutbildningen möjlighet att djupdyka ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomars samvaro och samspel när de vistas on-line. 1 686 ungdomar har svarat på en enkät, därutöver har jag intervjuat 32 ungdomar. Studien omfattar också en textanalys av Facebooks policydokument i syfte att visa hur det sociala mediet i sig också skapar villkor för kommunikationen online.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en stor spänning mellan å ena sidan viljan att synas på nätet, få bekräftelse och cred, å andra sidan utsätta sig för risken att bli sårad men även osynliggjord. Detta är inget nytt fenomen i sig men sociala medierna förstärker den här spänningen genom att genomslagskraften är så stor och därmed även utsattheten. Att ha en trygg social tillhörighet är centralt för ungdomarna, att vårda sina nära relationer är därför viktigt både online och offline. Nära vänskapsrelationer präglas också av respekt och omsorg om varandra. Men utanför den innersta kretsen – många unga har upp mot 300-400 ”vänner” på nätet – tas inte samma hänsyn. Unga gör alltså skillnad på vänner och vänner. Umgänget på nätet utmärks också av en stark disciplin och maktordning. Handlingsutrymmet skiljer sig stort mellan pojkar och flickor men också beroende på grupptillhörighet och den status som den är förknippad med. Om en högstatustjej lägger ut en bild på sig själv kan hon förvänta sig många ”gilla”-kommentarer medan motsvarande bild av en lågstatustjej kan rendera i rena kränkningar eller inga reaktioner alls. De är få som vågar utmana dessa normer. Jag konstaterar också att det saknas en övergripande diskussion kring digital kompetens. Vad kan en ”ogilla”-knapp få för konsekvenser, vilka konsekvenser innebär möjligheten att vara anonym, vilket vissa sajter tillåter? Aktörerna som levererar nättjänster har givetvis ett syfte – att locka till sig kunder.

Vad överraskade dig?

– Jag gladdes åt den omsorg som många unga visar varandra. Däremot blev jag ledsen över den starka maktordning vad gäller både kön och status som råder bland unga på nätet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allmänheten i stort men givetvis lärare som kan använda sig av resultaten i arbetet med likabehandlingsfrågor i skolan.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2015-11-13 09:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Nätmobbning – ett stort problem

Forskaren Sofie Berne har undersökt hur den utseendefixerade nätmobbningen ser ut och vad eleverna tror att de skulle göra om de blev nätmobbade.

Traditionella könsroller i nya forum

Jeanette Sjöbergs avhandling Chatt som umgängesform. Unga skapar nätgemenskap. handlar om ungdomars interaktion i ett specifikt chattrum och hur den är organiserad. - Det var överraskande att se hur tydligt exempelvis traditionella könsmönster reproduceras i den miljön jag studerade.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser