Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Behovet av ordning och brist på tid påverkar lärares återkoppling i hög grad. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Elisabeth Eriksson
Elisabeth Eriksson

Född 1971
Bor i Linköping

Disputerade 2020-11-23
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Återkoppling i lågstadieklassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som grundskollärare, främst på lågstadiet och fortbildade mig parallellt inom bland annat bedömning. När skriftliga omdömen i grundskolans tidigare år infördes 2008 väcktes förstås frågor om hur det kan göras bästa sätt. Jag drevs av nyfikenhet, vilket så småningom förde mig in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vad titeln anger – återkoppling i lågstadieklassrum. Mer specifikt har jag genom fyra delstudier undersökt hur återkopplingen mellan lärare och elever i lågstadiet kommuniceras och gestaltar sig. Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första gjort observationer i fyra klassrum med fokus på vad lärarna gör och säger när de ger återkoppling till eleverna. I studie två intervjuas 13 lärare om vad som styr deras återkoppling, exempelvis elevernas behov eller klassrumsklimat. Genom fokusgrupper har 23 elever i årskurserna 2 och 3 fått berätta om hur de upplever lärares återkoppling, vad de gör när de vill ha hjälp och hur de uppfattar lärarnas återkoppling. I den fjärde delstudien har jag analyserat och jämfört elevernas och lärarnas upplevelser av återkoppling och bedömning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Observationerna visar att lärare ger olika slags återkoppling beroende på motiv. Styrande återkoppling syftar till att förändra ett beteende eller få fram rätt svar, inbjudande återkoppling är vad vi ofta förknippar med formativ bedömning där läraren strävar efter att inkludera eleven genom att bjuda in till samtal och reflektion. Normaliserande återkoppling kan närmast jämföras med bekräftelse att ”jag ser dig”. I intervjuerna framkom att de olika styrande motiven har en inbördes rangordning. Lärarna lyfte genomgående att deras intention var en individualiserad och stödjande återkoppling som bjöd in till samtal. Men om det var oroligt i klassrummet tog behovet av ordning över. Det här motiverade lärarna med att ”utan ordning inget lärande”. Ett överordnat motiv i lärarnas återkoppling var också att ”hinna med”. Återkopplingen blev ibland kort och fragmentarisk, även om intentionen var den motsatta.

– I fokusgrupperna pratade eleverna mycket i termer av ”måsten” – vi måste göra, vi måste lära. Mer exakt vad de måste lära hade eleverna svårt att precisera. Görandet var tydligare: träna, öva, vara noga och hålla sig lugn i klassen. Den jämförande studien visar att både elever och lärare strävade efter att konstruera tydlighet i återkopplingen. Men också tillförlitlighet. Här funderade lärarna mycket på om eleverna litade på och förstod återkopplingen.

– Övergripande visar resultaten att eleverna hade stor tillit till lärarna och att lärarna hade deras bästa i fokus. Men det kunde vara svårt för eleverna att veta om återkopplingen var en instruktion de förväntades följa eller om det var ett förslag. Eleverna fann heller inte alltid återkopplingen som trovärdig. Som en elev beskrev det: ”Läraren gör tummen upp hela tiden så det betyder ingenting.” Sammanfattningsvis visar resultaten att både lärare och elever strävar efter tydlighet och förståelse. Men det finns spänningar, för lärarnas del över- och underordnade motiv för återkoppling. För eleverna handlar det mycket om att å ena sidan göra mycket, å andra sidan vara noga.

Vad överraskade dig?

– Främst att eleverna att eleverna kände att de hade så många måsten över sig. Samtidigt blev jag glad av den stora tillit som de kände till sina lärare. Komplexiteten i återkoppling, att det är så mycket som påverkar hur det landar, var också något som blev tydligt när delstudierna lades mot varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare på lågstadiet som jag tror kan känna igen sig. Det finns inte så många studier som undersöker återkoppling i de här årsgrupperna. Tänker också att resultaten kan vara till nytta för blivande lärare, då avhandlingen belyser vad som sker i återkopplingen i klassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-02 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-04 11:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!