Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Behovet av ordning och brist på tid påverkar lärares återkoppling i hög grad. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Elisabeth Eriksson
Elisabeth Eriksson

Född 1971
Bor i Linköping

Disputerade 2020-11-23
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Återkoppling i lågstadieklassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som grundskollärare, främst på lågstadiet och fortbildade mig parallellt inom bland annat bedömning. När skriftliga omdömen i grundskolans tidigare år infördes 2008 väcktes förstås frågor om hur det kan göras bästa sätt. Jag drevs av nyfikenhet, vilket så småningom förde mig in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vad titeln anger – återkoppling i lågstadieklassrum. Mer specifikt har jag genom fyra delstudier undersökt hur återkopplingen mellan lärare och elever i lågstadiet kommuniceras och gestaltar sig. Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första gjort observationer i fyra klassrum med fokus på vad lärarna gör och säger när de ger återkoppling till eleverna. I studie två intervjuas 13 lärare om vad som styr deras återkoppling, exempelvis elevernas behov eller klassrumsklimat. Genom fokusgrupper har 23 elever i årskurserna 2 och 3 fått berätta om hur de upplever lärares återkoppling, vad de gör när de vill ha hjälp och hur de uppfattar lärarnas återkoppling. I den fjärde delstudien har jag analyserat och jämfört elevernas och lärarnas upplevelser av återkoppling och bedömning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Observationerna visar att lärare ger olika slags återkoppling beroende på motiv. Styrande återkoppling syftar till att förändra ett beteende eller få fram rätt svar, inbjudande återkoppling är vad vi ofta förknippar med formativ bedömning där läraren strävar efter att inkludera eleven genom att bjuda in till samtal och reflektion. Normaliserande återkoppling kan närmast jämföras med bekräftelse att ”jag ser dig”. I intervjuerna framkom att de olika styrande motiven har en inbördes rangordning. Lärarna lyfte genomgående att deras intention var en individualiserad och stödjande återkoppling som bjöd in till samtal. Men om det var oroligt i klassrummet tog behovet av ordning över. Det här motiverade lärarna med att ”utan ordning inget lärande”. Ett överordnat motiv i lärarnas återkoppling var också att ”hinna med”. Återkopplingen blev ibland kort och fragmentarisk, även om intentionen var den motsatta.

– I fokusgrupperna pratade eleverna mycket i termer av ”måsten” – vi måste göra, vi måste lära. Mer exakt vad de måste lära hade eleverna svårt att precisera. Görandet var tydligare: träna, öva, vara noga och hålla sig lugn i klassen. Den jämförande studien visar att både elever och lärare strävade efter att konstruera tydlighet i återkopplingen. Men också tillförlitlighet. Här funderade lärarna mycket på om eleverna litade på och förstod återkopplingen.

– Övergripande visar resultaten att eleverna hade stor tillit till lärarna och att lärarna hade deras bästa i fokus. Men det kunde vara svårt för eleverna att veta om återkopplingen var en instruktion de förväntades följa eller om det var ett förslag. Eleverna fann heller inte alltid återkopplingen som trovärdig. Som en elev beskrev det: ”Läraren gör tummen upp hela tiden så det betyder ingenting.” Sammanfattningsvis visar resultaten att både lärare och elever strävar efter tydlighet och förståelse. Men det finns spänningar, för lärarnas del över- och underordnade motiv för återkoppling. För eleverna handlar det mycket om att å ena sidan göra mycket, å andra sidan vara noga.

Vad överraskade dig?

– Främst att eleverna att eleverna kände att de hade så många måsten över sig. Samtidigt blev jag glad av den stora tillit som de kände till sina lärare. Komplexiteten i återkoppling, att det är så mycket som påverkar hur det landar, var också något som blev tydligt när delstudierna lades mot varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare på lågstadiet som jag tror kan känna igen sig. Det finns inte så många studier som undersöker återkoppling i de här årsgrupperna. Tänker också att resultaten kan vara till nytta för blivande lärare, då avhandlingen belyser vad som sker i återkopplingen i klassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-02 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-04 11:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”