Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Publicerad:2021-02-02
Uppdaterad:2021-02-04
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Elisabeth Eriksson

Född 1971
Bor i Linköping

Disputerade 2020-11-23
vid Linköpings universitet

Avhandling

Återkoppling i lågstadieklassrum

Behovet av ordning och brist på tid påverkar lärares återkoppling i hög grad. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som grundskollärare, främst på lågstadiet och fortbildade mig parallellt inom bland annat bedömning. När skriftliga omdömen i grundskolans tidigare år infördes 2008 väcktes förstås frågor om hur det kan göras bästa sätt. Jag drevs av nyfikenhet, vilket så småningom förde mig in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vad titeln anger – återkoppling i lågstadieklassrum. Mer specifikt har jag genom fyra delstudier undersökt hur återkopplingen mellan lärare och elever i lågstadiet kommuniceras och gestaltar sig. Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första gjort observationer i fyra klassrum med fokus på vad lärarna gör och säger när de ger återkoppling till eleverna. I studie två intervjuas 13 lärare om vad som styr deras återkoppling, exempelvis elevernas behov eller klassrumsklimat. Genom fokusgrupper har 23 elever i årskurserna 2 och 3 fått berätta om hur de upplever lärares återkoppling, vad de gör när de vill ha hjälp och hur de uppfattar lärarnas återkoppling. I den fjärde delstudien har jag analyserat och jämfört elevernas och lärarnas upplevelser av återkoppling och bedömning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Observationerna visar att lärare ger olika slags återkoppling beroende på motiv. Styrande återkoppling syftar till att förändra ett beteende eller få fram rätt svar, inbjudande återkoppling är vad vi ofta förknippar med formativ bedömning där läraren strävar efter att inkludera eleven genom att bjuda in till samtal och reflektion. Normaliserande återkoppling kan närmast jämföras med bekräftelse att ”jag ser dig”. I intervjuerna framkom att de olika styrande motiven har en inbördes rangordning. Lärarna lyfte genomgående att deras intention var en individualiserad och stödjande återkoppling som bjöd in till samtal. Men om det var oroligt i klassrummet tog behovet av ordning över. Det här motiverade lärarna med att ”utan ordning inget lärande”. Ett överordnat motiv i lärarnas återkoppling var också att ”hinna med”. Återkopplingen blev ibland kort och fragmentarisk, även om intentionen var den motsatta.

– I fokusgrupperna pratade eleverna mycket i termer av ”måsten” – vi måste göra, vi måste lära. Mer exakt vad de måste lära hade eleverna svårt att precisera. Görandet var tydligare: träna, öva, vara noga och hålla sig lugn i klassen. Den jämförande studien visar att både elever och lärare strävade efter att konstruera tydlighet i återkopplingen. Men också tillförlitlighet. Här funderade lärarna mycket på om eleverna litade på och förstod återkopplingen.

– Övergripande visar resultaten att eleverna hade stor tillit till lärarna och att lärarna hade deras bästa i fokus. Men det kunde vara svårt för eleverna att veta om återkopplingen var en instruktion de förväntades följa eller om det var ett förslag. Eleverna fann heller inte alltid återkopplingen som trovärdig. Som en elev beskrev det: ”Läraren gör tummen upp hela tiden så det betyder ingenting.” Sammanfattningsvis visar resultaten att både lärare och elever strävar efter tydlighet och förståelse. Men det finns spänningar, för lärarnas del över- och underordnade motiv för återkoppling. För eleverna handlar det mycket om att å ena sidan göra mycket, å andra sidan vara noga.

Vad överraskade dig?

– Främst att eleverna att eleverna kände att de hade så många måsten över sig. Samtidigt blev jag glad av den stora tillit som de kände till sina lärare. Komplexiteten i återkoppling, att det är så mycket som påverkar hur det landar, var också något som blev tydligt när delstudierna lades mot varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare på lågstadiet som jag tror kan känna igen sig. Det finns inte så många studier som undersöker återkoppling i de här årsgrupperna. Tänker också att resultaten kan vara till nytta för blivande lärare, då avhandlingen belyser vad som sker i återkopplingen i klassrummet.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev