Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Behovet av ordning och brist på tid påverkar lärares återkoppling i hög grad. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Elisabeth Eriksson
Elisabeth Eriksson

Född 1971
Bor i Linköping

Disputerade 2020-11-23
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Återkoppling i lågstadieklassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som grundskollärare, främst på lågstadiet och fortbildade mig parallellt inom bland annat bedömning. När skriftliga omdömen i grundskolans tidigare år infördes 2008 väcktes förstås frågor om hur det kan göras bästa sätt. Jag drevs av nyfikenhet, vilket så småningom förde mig in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vad titeln anger – återkoppling i lågstadieklassrum. Mer specifikt har jag genom fyra delstudier undersökt hur återkopplingen mellan lärare och elever i lågstadiet kommuniceras och gestaltar sig. Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första gjort observationer i fyra klassrum med fokus på vad lärarna gör och säger när de ger återkoppling till eleverna. I studie två intervjuas 13 lärare om vad som styr deras återkoppling, exempelvis elevernas behov eller klassrumsklimat. Genom fokusgrupper har 23 elever i årskurserna 2 och 3 fått berätta om hur de upplever lärares återkoppling, vad de gör när de vill ha hjälp och hur de uppfattar lärarnas återkoppling. I den fjärde delstudien har jag analyserat och jämfört elevernas och lärarnas upplevelser av återkoppling och bedömning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Observationerna visar att lärare ger olika slags återkoppling beroende på motiv. Styrande återkoppling syftar till att förändra ett beteende eller få fram rätt svar, inbjudande återkoppling är vad vi ofta förknippar med formativ bedömning där läraren strävar efter att inkludera eleven genom att bjuda in till samtal och reflektion. Normaliserande återkoppling kan närmast jämföras med bekräftelse att ”jag ser dig”. I intervjuerna framkom att de olika styrande motiven har en inbördes rangordning. Lärarna lyfte genomgående att deras intention var en individualiserad och stödjande återkoppling som bjöd in till samtal. Men om det var oroligt i klassrummet tog behovet av ordning över. Det här motiverade lärarna med att ”utan ordning inget lärande”. Ett överordnat motiv i lärarnas återkoppling var också att ”hinna med”. Återkopplingen blev ibland kort och fragmentarisk, även om intentionen var den motsatta.

– I fokusgrupperna pratade eleverna mycket i termer av ”måsten” – vi måste göra, vi måste lära. Mer exakt vad de måste lära hade eleverna svårt att precisera. Görandet var tydligare: träna, öva, vara noga och hålla sig lugn i klassen. Den jämförande studien visar att både elever och lärare strävade efter att konstruera tydlighet i återkopplingen. Men också tillförlitlighet. Här funderade lärarna mycket på om eleverna litade på och förstod återkopplingen.

– Övergripande visar resultaten att eleverna hade stor tillit till lärarna och att lärarna hade deras bästa i fokus. Men det kunde vara svårt för eleverna att veta om återkopplingen var en instruktion de förväntades följa eller om det var ett förslag. Eleverna fann heller inte alltid återkopplingen som trovärdig. Som en elev beskrev det: ”Läraren gör tummen upp hela tiden så det betyder ingenting.” Sammanfattningsvis visar resultaten att både lärare och elever strävar efter tydlighet och förståelse. Men det finns spänningar, för lärarnas del över- och underordnade motiv för återkoppling. För eleverna handlar det mycket om att å ena sidan göra mycket, å andra sidan vara noga.

Vad överraskade dig?

– Främst att eleverna att eleverna kände att de hade så många måsten över sig. Samtidigt blev jag glad av den stora tillit som de kände till sina lärare. Komplexiteten i återkoppling, att det är så mycket som påverkar hur det landar, var också något som blev tydligt när delstudierna lades mot varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare på lågstadiet som jag tror kan känna igen sig. Det finns inte så många studier som undersöker återkoppling i de här årsgrupperna. Tänker också att resultaten kan vara till nytta för blivande lärare, då avhandlingen belyser vad som sker i återkopplingen i klassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-02 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-04 11:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Svenska som andraspråk

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet, och praktiska exempel presenteras. Välkommen!

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Delaktighet är avgörande för resultaten

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Barnen forskar i grönsakslandet

Barnens intresse får styra när Trädgårdens förskola närstuderar grönsaker. Med hjälp av sapere-metoden hittade de tre favoriter att forska vidare på; en process som inneburit många aha-upplevelser för både barn och personal. ”Jag hade ingen aning om att det fanns majs i andra färger än gult”, säger Carina Kristensson, förskollärare.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.