Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Behovet av ordning och brist på tid påverkar lärares återkoppling i hög grad. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Elisabeth Eriksson
Elisabeth Eriksson

Född 1971
Bor i Linköping

Disputerade 2020-11-23
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Återkoppling i lågstadieklassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som grundskollärare, främst på lågstadiet och fortbildade mig parallellt inom bland annat bedömning. När skriftliga omdömen i grundskolans tidigare år infördes 2008 väcktes förstås frågor om hur det kan göras bästa sätt. Jag drevs av nyfikenhet, vilket så småningom förde mig in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vad titeln anger – återkoppling i lågstadieklassrum. Mer specifikt har jag genom fyra delstudier undersökt hur återkopplingen mellan lärare och elever i lågstadiet kommuniceras och gestaltar sig. Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första gjort observationer i fyra klassrum med fokus på vad lärarna gör och säger när de ger återkoppling till eleverna. I studie två intervjuas 13 lärare om vad som styr deras återkoppling, exempelvis elevernas behov eller klassrumsklimat. Genom fokusgrupper har 23 elever i årskurserna 2 och 3 fått berätta om hur de upplever lärares återkoppling, vad de gör när de vill ha hjälp och hur de uppfattar lärarnas återkoppling. I den fjärde delstudien har jag analyserat och jämfört elevernas och lärarnas upplevelser av återkoppling och bedömning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Observationerna visar att lärare ger olika slags återkoppling beroende på motiv. Styrande återkoppling syftar till att förändra ett beteende eller få fram rätt svar, inbjudande återkoppling är vad vi ofta förknippar med formativ bedömning där läraren strävar efter att inkludera eleven genom att bjuda in till samtal och reflektion. Normaliserande återkoppling kan närmast jämföras med bekräftelse att ”jag ser dig”. I intervjuerna framkom att de olika styrande motiven har en inbördes rangordning. Lärarna lyfte genomgående att deras intention var en individualiserad och stödjande återkoppling som bjöd in till samtal. Men om det var oroligt i klassrummet tog behovet av ordning över. Det här motiverade lärarna med att ”utan ordning inget lärande”. Ett överordnat motiv i lärarnas återkoppling var också att ”hinna med”. Återkopplingen blev ibland kort och fragmentarisk, även om intentionen var den motsatta.

– I fokusgrupperna pratade eleverna mycket i termer av ”måsten” – vi måste göra, vi måste lära. Mer exakt vad de måste lära hade eleverna svårt att precisera. Görandet var tydligare: träna, öva, vara noga och hålla sig lugn i klassen. Den jämförande studien visar att både elever och lärare strävade efter att konstruera tydlighet i återkopplingen. Men också tillförlitlighet. Här funderade lärarna mycket på om eleverna litade på och förstod återkopplingen.

– Övergripande visar resultaten att eleverna hade stor tillit till lärarna och att lärarna hade deras bästa i fokus. Men det kunde vara svårt för eleverna att veta om återkopplingen var en instruktion de förväntades följa eller om det var ett förslag. Eleverna fann heller inte alltid återkopplingen som trovärdig. Som en elev beskrev det: ”Läraren gör tummen upp hela tiden så det betyder ingenting.” Sammanfattningsvis visar resultaten att både lärare och elever strävar efter tydlighet och förståelse. Men det finns spänningar, för lärarnas del över- och underordnade motiv för återkoppling. För eleverna handlar det mycket om att å ena sidan göra mycket, å andra sidan vara noga.

Vad överraskade dig?

– Främst att eleverna att eleverna kände att de hade så många måsten över sig. Samtidigt blev jag glad av den stora tillit som de kände till sina lärare. Komplexiteten i återkoppling, att det är så mycket som påverkar hur det landar, var också något som blev tydligt när delstudierna lades mot varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare på lågstadiet som jag tror kan känna igen sig. Det finns inte så många studier som undersöker återkoppling i de här årsgrupperna. Tänker också att resultaten kan vara till nytta för blivande lärare, då avhandlingen belyser vad som sker i återkopplingen i klassrummet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-02 15:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-04 11:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Svenska som andraspråk

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet, och praktiska exempel presenteras. Välkommen!

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Svårt att förverkliga en skola för alla

Trots politisk enighet är det svårt att i praktiken genomföra en skola för alla. Det konstaterar Inga-Lill Matson som forskat om en kommuns erfarenheter av ett beslut om en skola med total inkludering.

Specialpedagogik en utmaning i glesbygdsskolor

Klasslärare i glesbygdsskolor får ofta hantera de specialpedagogiska utmaningarna på egen hand. Gerd Petterssons forskning vittnar om brist på resurser, hot om skolnedläggning och långa avstånd till specialpedagog och rektor.

Skolan viktig för många nyanlända

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.