Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Orealistisk kursplan i samhällskunskap får lärare att göra egna prioriteringar i undervisningen av nyanlända ungdomar. Det visar Christina Odenstads avhandling.

Christina Odenstad
Christina Odenstad

Född 1970
Bor i Sollentuna

Disputerade 2018-11-16
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Medborgarkunskap i fokus: Samhällskunskaps-undervisning för nyanlända

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare och har forskat och skrivit om prov och bedömning i samhällskunskap. När jag började forska om medborgarskap kom jag in på hur undervisningen kan se ut för nyanlända. Vad får nyanlända ungdomar som är på väg ut som medborgare i ett nytt hemland lära sig? Vad ska vi lära dem? Och hur ska det gå till? Det fick mig att börja fundera på hur man organiserar undervisning för nyanlända.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samhällskunskapsundervisning för nyanlända ungdomar som går språkintroduktion. Jag har försökt förstå varför lärare undervisar dem som de gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna har en kursplan att följa, men den är orealistisk utifrån de praktiska förutsättningar som råder. Det är brist på tid och elevgruppen har helt olika bakgrund och förkunskaper i både svenska språket och själva ämnet. Därför skapar lärarna en samhällskunskapsundervisning som blir en slags praktisk medborgarkunskap. Fokus ligger på demokrati, rättigheter och skyldigheter, yttrandefrihet, jämställdhet och hur samhället fungerar.

– Lärarna är medvetna om att de ska följa kursplanen, och allt de gör finns med i den, men de måste göra ett urval utifrån vad som är praktiskt genomförbart. Från lärarnas sida handlar det om att få eleverna delaktiga och bidra till integration. De utgår från en en omsorg om eleverna och vad de behöver som medborgare, medan tanken från politiker och skolan snarare är att de ska få godkända betyg.

Vad överraskade dig?

– Att elevgrupperna var så heterogena. I klassrummen sitter elever som flytt krig och kommit hit utan sina föräldrar sida vid sida med de som kommit hit under relativt trygga omständigheter. Det är en stor spridning som har en enorm påverkan på den praktiska vardagen i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Samhällskunskapslärare och de som jobbar med nyanlända, oavsett ämne. Och rektorer och politiker som styr vilken kursplan man ska följa, vilken tid läraren har på sig och hur undervisningen organiseras.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2019-01-09 10:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-23 11:35 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Ledarskap med translanguaging – för en likvärdig skola

”Translanguaging låter eleverna ta med hela sina erfarenhetsvärldar in i klassrummet och lärandet”, säger Eva Andersson Berglund, rektor på Bergsjöskolan F-6.

3 steps principals can take to stop new teacher attrition

New teachers often feel isolated, overwhelmed, and unsuccessful. Unchecked, these conditions lead to turnover. Here’s how principals can change the trajectory for new teachers.

3 keys to success when transitioning to a new role

Educators and school leaders who are transitioning into new roles this year should prioritize listening before acting, writes Fred Ende, an administrator in a New York state district. The move to a new role is a change for the individual moving, but it also affects people in the organization who have to adjust.