Oreflekterad utbildning om digitala verktyg

Fakta

Farouq Sessah Mensah

Bor i Järfälla
Född 1988

Disputerade 2026-01-22
vid Stockholms universitet

Avhandling

The Didactics of Mathematics with Instructional Technology. An epistemological-ecological analysis of secondary mathematics teacher education in Ghana and Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har varit en lång resa. Som lärarstudent i Ghana läste jag en kurs om digitala verktyg, vilket väckte mitt intresse för digital teknologi. Under min masterutbildning undersökte jag därför hur matematiklärare använder sådana verktyg. Det visade sig att teknologin användes mer för sociala aktiviteter än för undervisning, vilket ledde mig vidare till frågan: Vad får lärarna egentligen lära sig om digitala verktyg under sin utbildning?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur blivande matematiklärare förbereds för att undervisa med digitala verktyg, både i Ghana och i Sverige. Jag har gjort en jämförande kvalitativ studie som bygger på studier av kursplaner, klassrumsobservationer, intervjuer med lärarutbildare samt fokusgruppintervjuer med lärarstudenter. Som stöd har jag använt en antropologisk teori om didaktik, som utgår från att undervisning och lärande alltid sker i en social kontext.

Lärarutbildarna behöver bli mer medvetna om hur viktigt det är att förklara de bakomliggande motiven och låta lärarstudenterna pröva digitala verktyg i praktiken.

Farouq Sessah Mensah

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som stack ut mest var bristen på logos, det vill säga explicita förklaringar av de didaktiska motiven: även om lärarstudenterna fick undervisning om digitala verktyg, så fick de ofta inte veta varför de skulle använda verktygen. Sådana förklaringar var lika ovanliga i Sverige som i Ghana, trots att Sverige ligger steget före när det gäller vetenskaplig grund och digital infrastruktur.

– Ett annat viktigt resultat var bristen på praktik. Lärarutbildarna demonstrerade hur de digitala verktygen skulle användas, men lärarstudenterna fick sällan möjlighet att pröva dem i undervisningsliknande situationer. En anledning till det är att lärarnas praktik i både Sverige och Ghana är förlagd till skolor utanför campus.

Vad överraskade dig?

– Frånvaron av didaktiskt och teoretiskt rättfärdigande. Jag tror att lärarutbildarna tar för givet att lärarstudenterna redan förstår varför de ska använda digitala verktyg, vilket alltså inte är fallet. En annan förklaring skulle kunna vara brist på tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare – och i slutändan lärarstudenter och elever. Lärarutbildarna behöver bli mer medvetna om hur viktigt det är att förklara de bakomliggande motiven och låta lärarstudenterna pröva digitala verktyg i praktiken. Man skulle kunna säga att mina resultat utgör den vetenskapliga grunden för en lärarutbildning som lägger större tonvikt vid undervisningens syfte.