Oreflekterade reflektionsuppgifter på lärarutbildningen

Fakta

Emil Johansson

Bor i Falun
Född 1987

Disputerade 2026-06-12
vid Högskolan Dalarna

Avhandling

How Physical Education Teacher Education Matters. Exploring the Situatedness of Reflection

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som gammal gymnasielärare och biträdande rektor har jag alltid varit intresserad av hur man kan utveckla undervisning. Och i det är reflektionsbegreppet centralt. Samtidigt vet jag att reflektionsuppgifter kan kännas meningslösa – när jag var student hörde jag till och med att vissa studenter hittade på sina svar. Nu när jag arbetar som lärarutbildare vill jag stimulera till reflektioner som studenterna verkligen vill göra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka möjligheter studenter på idrottslärarutbildningen ges att reflektera över sin undervisning under VFU-kurserna. Jag har utgått från att studenternas reflektioner är situationsbundna och -styrda. Detta perspektiv genomsyrar alla mina delstudier: en teoretisk studie och tre fallstudier, där jag har undersökt hur VFU-platserna och lärosätena påverkar studenternas reflektioner. Avhandlingen handlar om idrottslärarutbildningen, men min förhoppning är att resultaten ska vara överförbara till andra lärarutbildningar.

Om lärarstudenterna inte reflekterar på ett önskvärt sätt så kanske man bör rikta blicken mot sig själv och fundera över hur man kan göra på ett annat sätt.

Emil Johansson

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första fallstudien visar att skolkulturen – till exempel om skolorna var privata eller kommunala – hade en stor påverkan på vad studenterna tog med sig från sin VFU. Den andra studien visar att VFU-handledare handledde på olika sätt, vilket ledde till olika meningsskapanden hos studenterna. Den tredje studien visar att lärosätena hade en tendens att styra reflektionsuppgifterna mot kursens lärandemål – det var som om studenterna ombads visa att de förtjänade ett visst betyg. Uppgifter där man reflekterar över genuina undervisningsproblem blir mycket svårare att betygsätta eftersom det saknas givna svar.

– Med så styrda reflektionsuppgifter får studenterna aldrig möjlighet att göra reflektioner över autentiska undervisningsproblem. Den viktigaste slutsatsen blir därför att det måste finnas en balans: reflektionsuppgifterna får inte vara för fria, för då kan de handla om precis vad som helst, men de får heller inte vara för kontrollerade, för då får lärarstudenterna aldrig träna på att använda sitt omdöme för att lösa de problem som de möter på sin praktik.

Vad överraskade dig?

– Två saker. Det ena var att reflektionsuppgifterna var så knutna till lärandemålen att det inte kändes särskilt meningsfullt för studenterna att göra dem. Det andra var att jag stötte på VFU-handledare som var fördömande mot sina studenter – jag hade inte förväntat mig att det kunde vara så illa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och VFU-handledare i alla ämnen. Om lärarstudenterna inte reflekterar på ett önskvärt sätt så kanske man bör rikta blicken mot sig själv och fundera över hur man kan göra på ett annat sätt.