Organisatoriska hinder för fysisk aktivitet på recept i skolan

Fakta

Emelie Wiklund

Född år 1992
Bor i Hässleholm

Disputerade 2025-09-19
vid Malmö universitet

Avhandling

Fysisk aktivitet på recept i en svensk skolkontext – medikalisering eller dörröppnare för rörelse

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad fysioterapeut och har tidigare arbetat inom vården, främst primärvården. Där har fysisk aktivitet på recept (Far) som är en personcentrerad strukturerad behandlingsmetod, använts i knappt 25 år för att hjälpa patienter, främst vuxna, att öka sin fysiska aktivitetsnivå. När jag inledde mina doktorsstudier vid fakulteten för lärande och samhälle, som även ämneslärarutbildningen tillhör, noterade jag ett ökat intresse för Far i skolan. Det väckte mitt intresse och en nyfikenhet kring hur fysisk aktivitet på recept fungerar ute i skolorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur fysisk aktivitet på recept förstås, tolkas och praktiseras i skolan. Inom skolan är metoden ganska ny och infördes i de första skolorna för drygt tio år sedan, men intresset för Far i skolan har växt under de senare åren. Avhandlingen bygger på intervjuer, både individuella och i fokusgrupper, med elever, vårdnadshavare, lärare, elevhälsan, främst skolsjuksköterskor som ju förskriver Far, mentorer samt skolledare och övrig skolpersonal. Mitt fokus ligger på att öka förståelsen för hur dessa grupper erfar Far innehåll, funktion och betydelse i skolmiljön.

– Fysisk aktivitet på recept i skolan genomförs efter skoltid och kan förskrivas till elever som av olika skäl behöver öka sin fysiska aktivitet. Det kan exempelvis vara elever med bakomliggande sjukdomar som försvårar fysisk aktivitet eller elever med intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt elever som inte fått godkänt i ämnet idrott och hälsa.

Medan skolsköterskor använder fysisk aktivitet på recept som en motivationshöjare, uttrycker lärare osäkerhet kring om det är skolans ansvar att arbeta med barns fysiska aktivitet utanför skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att både barn och vårdnadshavare generellt är väldigt positiva till insatsen. Mitt antagande var att fysisk aktivitet på recept kanske skulle upplevas som stigmatiserande. Men tvärtom, både barnen och vårdnadshavarna lyfte fram det positiva med att metoden var individanpassad.

– Intervjuerna med skolpersonal belyser dock problem med det interprofessionella samarbetet kring Far i skolan, främst mellan elevhälsa och övriga skolpersonal. Medan skolsköterskor använder Far som en motivationshöjare och en glädjeskapare, uttrycker lärare osäkerhet kring om det är skolans ansvar att arbeta med barns fysiska aktivitet utanför skolan, särskilt i en redan pressad verksamhet. Kort sagt, organisatoriska hinder, resursbrist och otydliga mandat försvårar samarbetet kring Far. För att metoden ska få genomslag behöver den förankras i skolans vardag genom ett, barncentrerat förhållningssätt där barns rörelsebehov ses som en del av skolans och samhällets gemensamma ansvar.

– Utifrån resultaten i avhandlingen väcks tankar kring möjliga konsekvenser av den pågående utredning om elevhälsans framtida uppdrag. Sedan 2011 är fokus i elevhälsan uppdrag förebyggande och hälsofrämjande snarare än medicinskt. Den pågående utredningen pekar på att elevhälsan framåt ska arbeta mer medicinskt och åtgärdande. Ett medicinskt synsätt kan vara relevant i vissa delar, men det behövs också ett salutogent synsätt. Det här är särskilt viktigt för elevgrupper som står långt bort från idrott- och rörelseaktiviteter utanför skolan, exempelvis elever med utländsk bakgrund, tonårsflickor och barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.  

Vad överraskade dig?

– Jag blev glatt överraskad av barnen och vårdnadshavarnas positiva erfarenheter av Far. I titeln på min avhandling använder jag ordet ”dörröppnare”. Ordet användes av flera vårdnadshavare som en liknelse, då Far hade inneburit att deras barn hittat nya vägar till idrott och rörelse i vardagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att de kan vara värdefulla för flera kategorier. Lärare, elevhälsa och skolledning givetvis, här hoppas jag att avhandlingen kan bidra till reflektion kring hur olika yrkeskategorier förstår och ser på Far. Avhandlingen riktar sig även beslutsfattare på central nivå då resultaten kan bidra till att utveckla hälsofrämjande arbetssätt i skolan. Slutligen är avhandlingen också ett bidrag till forskningsfältet.