Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Rektorer som har ett organisatoriskt förhållningssätt till sitt arbete har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Stina Jerdborg
Stina Jerdborg

Bor i Lerum
Född år 1972

Disputerade 2022-05-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag intresserar mig för rektorers arbete eftersom det spelar en stor roll för många andra grupper, som lärare, elever och vårdnadshavare. Men också eftersom jag menar att rektorsrollen har blivit allt viktigare utifrån hur den specificeras i styrdokumenten. Jag intresserar mig specifikt för rektorsutbildning eftersom det finns en stark tilltro till vad den ska kunna åstadkomma för att förbättra skolor. Det tycker jag är intressant, men också ganska orimligt i relation till en vidare kontext. Eftersom jag har arbetat länge med lärares och rektorers professionella utveckling faller det sig naturligt att intressera sig för vad professionellt lärande innebär för de som är nya i sitt yrke jämfört med de som är erfarna yrkesutövare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om rektorers lärande när det kommer till vad det innebär att bli rektor i en svensk kontext. Därmed studerar jag hur novisa rektorer förstår rektorsrollen under sina första år i yrket när de deltar i det obligatoriska rektorsprogrammet, parallellt med att de också arbetar som rektorer i skolan. Studiens empiri kommer från observationer i tre kursgrupper i utbildningen där deltagarna går sitt tredje och sista år vid ett av tre lärosäten som är med i studien. I studien ingår också intervjuer med 14 grundskolerektorer. Rektorerna intervjuas såväl i anslutning till utbildningen som på sina arbetsplatser. Vid besöken på rektorernas skolor skuggades rektorerna i arbetet, därtill intervjuades också lärare som arbetar i skolorna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att det sätt på vilket rektorerna förstår sitt arbete som rektor i väldigt hög grad påverkar vad de lär i utbildningen, men också hur de tar sig an arbetet och därmed också vilka nya erfarenheter de får. Rektorer som har ett organisatoriskt förhållningssätt, det vill säga uppfattar att deras roll är att leda organisationen, lyckas använda utbildningen som en kunskapsresurs både för sig själva och för sina skolor. Andra rektorer, som är mer inriktade på att hantera rektorsarbetet genom de olika arbetsuppgifter som de behöver lösa, uppfattar istället utbildningen som abstrakt och mer som något man behöver komma igenom för att få utöva yrket. Dessa rektorer har svårt att se vad utbildningen kan bidra med till deras praktik. I studien finns också rektorer som är inriktade mot att implementera en specifik idé som de hade när de blev rektorer. De sorterar utbildningsinnehållet utifrån hur väl det gynnar den här specifika idén som de har. På så sätt blir utbildningen begränsad för dem.

– Resultaten visar att rektorer som använder resurser från utbildningen i ledningspraktiken i skolan också lyckas generera ett slags organisatoriskt lärande i sina skolor. De lyckas skapa professionella gemenskaper för skolförbättring genom att arbeta på det här sättet. Något som de rektorer som i stället är uppgiftsorienterade inte lyckas med. De fortsätter med en traditionell arbetsdelning där de stänger in sig själva för att utföra egna arbetsuppgifter medan de låter lärarna sköta sig själva.

– Slutligen visar avhandlingen att rektorerna behöver ha erfarenhet av, och tillgång till, flera kunskapsområden i sitt ledningsarbete för att utvecklas under de första åren i utbildning och arbete. De behöver specifika kunskaper om den verksamhet som de är ledare för. De behöver också kunskaper om skolledningsarbete specifikt och kunskaper om den specifika skolan som de arbetar i.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest var att rektorerna inte nämnde tidsbrist som förklaring till sina tillkortakommanden när det kommer till att leda skolornas kärnverksamhet kring undervisning och lärande och att organisera för det. I stället var de väldigt raka med att de helt enkelt inte förstod sig på sina verksamheter. Det här gällde främst rektorer som hade bytt skolform och som var tvungna att lära sig grunderna i den verksamheten. Tanken med åren i utbildning och arbete är ju att rektorerna ska lära sig att bli ledare, men utan kännedom om verksamheterna fick de dessutom mycket annat som de var tvungna att sätta sig in i. Det handlar om allt ifrån hur lärare arbetar i skolformen till hur elever i de åldrarna lär sig. De rektorer som kunde sin verksamhet utan och innan hade inte alls den typen av svårigheter, de hade väldigt goda möjligheter att verka som pedagogiska ledare direkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är intressanta för rektorer, för att bättre förstå sin professionella bana, sitt professionella lärande och varför de kanske hamnar vissa svåra situationer i sitt arbete. Avhandlingen ger också hjälp med hur man kan ta sig vidare ur sådana situationer. Rektorer kan också använda resultaten för att bättre förstå medarbetares lärande. Resultaten har också hög relevans för rektorsutbildare, beslutsfattare och skolmyndigheter.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-07-08 12:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag! JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 2 januari.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.