Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Rektorer som har ett organisatoriskt förhållningssätt till sitt arbete har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Stina Jerdborg
Stina Jerdborg

Bor i Lerum
Född år 1972

Disputerade 2022-05-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag intresserar mig för rektorers arbete eftersom det spelar en stor roll för många andra grupper, som lärare, elever och vårdnadshavare. Men också eftersom jag menar att rektorsrollen har blivit allt viktigare utifrån hur den specificeras i styrdokumenten. Jag intresserar mig specifikt för rektorsutbildning eftersom det finns en stark tilltro till vad den ska kunna åstadkomma för att förbättra skolor. Det tycker jag är intressant, men också ganska orimligt i relation till en vidare kontext. Eftersom jag har arbetat länge med lärares och rektorers professionella utveckling faller det sig naturligt att intressera sig för vad professionellt lärande innebär för de som är nya i sitt yrke jämfört med de som är erfarna yrkesutövare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om rektorers lärande när det kommer till vad det innebär att bli rektor i en svensk kontext. Därmed studerar jag hur novisa rektorer förstår rektorsrollen under sina första år i yrket när de deltar i det obligatoriska rektorsprogrammet, parallellt med att de också arbetar som rektorer i skolan. Studiens empiri kommer från observationer i tre kursgrupper i utbildningen där deltagarna går sitt tredje och sista år vid ett av tre lärosäten som är med i studien. I studien ingår också intervjuer med 14 grundskolerektorer. Rektorerna intervjuas såväl i anslutning till utbildningen som på sina arbetsplatser. Vid besöken på rektorernas skolor skuggades rektorerna i arbetet, därtill intervjuades också lärare som arbetar i skolorna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att det sätt på vilket rektorerna förstår sitt arbete som rektor i väldigt hög grad påverkar vad de lär i utbildningen, men också hur de tar sig an arbetet och därmed också vilka nya erfarenheter de får. Rektorer som har ett organisatoriskt förhållningssätt, det vill säga uppfattar att deras roll är att leda organisationen, lyckas använda utbildningen som en kunskapsresurs både för sig själva och för sina skolor. Andra rektorer, som är mer inriktade på att hantera rektorsarbetet genom de olika arbetsuppgifter som de behöver lösa, uppfattar istället utbildningen som abstrakt och mer som något man behöver komma igenom för att få utöva yrket. Dessa rektorer har svårt att se vad utbildningen kan bidra med till deras praktik. I studien finns också rektorer som är inriktade mot att implementera en specifik idé som de hade när de blev rektorer. De sorterar utbildningsinnehållet utifrån hur väl det gynnar den här specifika idén som de har. På så sätt blir utbildningen begränsad för dem.

– Resultaten visar att rektorer som använder resurser från utbildningen i ledningspraktiken i skolan också lyckas generera ett slags organisatoriskt lärande i sina skolor. De lyckas skapa professionella gemenskaper för skolförbättring genom att arbeta på det här sättet. Något som de rektorer som i stället är uppgiftsorienterade inte lyckas med. De fortsätter med en traditionell arbetsdelning där de stänger in sig själva för att utföra egna arbetsuppgifter medan de låter lärarna sköta sig själva.

– Slutligen visar avhandlingen att rektorerna behöver ha erfarenhet av, och tillgång till, flera kunskapsområden i sitt ledningsarbete för att utvecklas under de första åren i utbildning och arbete. De behöver specifika kunskaper om den verksamhet som de är ledare för. De behöver också kunskaper om skolledningsarbete specifikt och kunskaper om den specifika skolan som de arbetar i.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest var att rektorerna inte nämnde tidsbrist som förklaring till sina tillkortakommanden när det kommer till att leda skolornas kärnverksamhet kring undervisning och lärande och att organisera för det. I stället var de väldigt raka med att de helt enkelt inte förstod sig på sina verksamheter. Det här gällde främst rektorer som hade bytt skolform och som var tvungna att lära sig grunderna i den verksamheten. Tanken med åren i utbildning och arbete är ju att rektorerna ska lära sig att bli ledare, men utan kännedom om verksamheterna fick de dessutom mycket annat som de var tvungna att sätta sig in i. Det handlar om allt ifrån hur lärare arbetar i skolformen till hur elever i de åldrarna lär sig. De rektorer som kunde sin verksamhet utan och innan hade inte alls den typen av svårigheter, de hade väldigt goda möjligheter att verka som pedagogiska ledare direkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är intressanta för rektorer, för att bättre förstå sin professionella bana, sitt professionella lärande och varför de kanske hamnar vissa svåra situationer i sitt arbete. Avhandlingen ger också hjälp med hur man kan ta sig vidare ur sådana situationer. Rektorer kan också använda resultaten för att bättre förstå medarbetares lärande. Resultaten har också hög relevans för rektorsutbildare, beslutsfattare och skolmyndigheter.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-07-08 12:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser