Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Rektorer som har ett organisatoriskt förhållningssätt till sitt arbete har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Stina Jerdborg
Stina Jerdborg

Bor i Lerum
Född år 1972

Disputerade 2022-05-20
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Learning Principalship: Becoming a Principal in a Swedish Context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag intresserar mig för rektorers arbete eftersom det spelar en stor roll för många andra grupper, som lärare, elever och vårdnadshavare. Men också eftersom jag menar att rektorsrollen har blivit allt viktigare utifrån hur den specificeras i styrdokumenten. Jag intresserar mig specifikt för rektorsutbildning eftersom det finns en stark tilltro till vad den ska kunna åstadkomma för att förbättra skolor. Det tycker jag är intressant, men också ganska orimligt i relation till en vidare kontext. Eftersom jag har arbetat länge med lärares och rektorers professionella utveckling faller det sig naturligt att intressera sig för vad professionellt lärande innebär för de som är nya i sitt yrke jämfört med de som är erfarna yrkesutövare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om rektorers lärande när det kommer till vad det innebär att bli rektor i en svensk kontext. Därmed studerar jag hur novisa rektorer förstår rektorsrollen under sina första år i yrket när de deltar i det obligatoriska rektorsprogrammet, parallellt med att de också arbetar som rektorer i skolan. Studiens empiri kommer från observationer i tre kursgrupper i utbildningen där deltagarna går sitt tredje och sista år vid ett av tre lärosäten som är med i studien. I studien ingår också intervjuer med 14 grundskolerektorer. Rektorerna intervjuas såväl i anslutning till utbildningen som på sina arbetsplatser. Vid besöken på rektorernas skolor skuggades rektorerna i arbetet, därtill intervjuades också lärare som arbetar i skolorna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att det sätt på vilket rektorerna förstår sitt arbete som rektor i väldigt hög grad påverkar vad de lär i utbildningen, men också hur de tar sig an arbetet och därmed också vilka nya erfarenheter de får. Rektorer som har ett organisatoriskt förhållningssätt, det vill säga uppfattar att deras roll är att leda organisationen, lyckas använda utbildningen som en kunskapsresurs både för sig själva och för sina skolor. Andra rektorer, som är mer inriktade på att hantera rektorsarbetet genom de olika arbetsuppgifter som de behöver lösa, uppfattar istället utbildningen som abstrakt och mer som något man behöver komma igenom för att få utöva yrket. Dessa rektorer har svårt att se vad utbildningen kan bidra med till deras praktik. I studien finns också rektorer som är inriktade mot att implementera en specifik idé som de hade när de blev rektorer. De sorterar utbildningsinnehållet utifrån hur väl det gynnar den här specifika idén som de har. På så sätt blir utbildningen begränsad för dem.

– Resultaten visar att rektorer som använder resurser från utbildningen i ledningspraktiken i skolan också lyckas generera ett slags organisatoriskt lärande i sina skolor. De lyckas skapa professionella gemenskaper för skolförbättring genom att arbeta på det här sättet. Något som de rektorer som i stället är uppgiftsorienterade inte lyckas med. De fortsätter med en traditionell arbetsdelning där de stänger in sig själva för att utföra egna arbetsuppgifter medan de låter lärarna sköta sig själva.

– Slutligen visar avhandlingen att rektorerna behöver ha erfarenhet av, och tillgång till, flera kunskapsområden i sitt ledningsarbete för att utvecklas under de första åren i utbildning och arbete. De behöver specifika kunskaper om den verksamhet som de är ledare för. De behöver också kunskaper om skolledningsarbete specifikt och kunskaper om den specifika skolan som de arbetar i.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest var att rektorerna inte nämnde tidsbrist som förklaring till sina tillkortakommanden när det kommer till att leda skolornas kärnverksamhet kring undervisning och lärande och att organisera för det. I stället var de väldigt raka med att de helt enkelt inte förstod sig på sina verksamheter. Det här gällde främst rektorer som hade bytt skolform och som var tvungna att lära sig grunderna i den verksamheten. Tanken med åren i utbildning och arbete är ju att rektorerna ska lära sig att bli ledare, men utan kännedom om verksamheterna fick de dessutom mycket annat som de var tvungna att sätta sig in i. Det handlar om allt ifrån hur lärare arbetar i skolformen till hur elever i de åldrarna lär sig. De rektorer som kunde sin verksamhet utan och innan hade inte alls den typen av svårigheter, de hade väldigt goda möjligheter att verka som pedagogiska ledare direkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är intressanta för rektorer, för att bättre förstå sin professionella bana, sitt professionella lärande och varför de kanske hamnar vissa svåra situationer i sitt arbete. Avhandlingen ger också hjälp med hur man kan ta sig vidare ur sådana situationer. Rektorer kan också använda resultaten för att bättre förstå medarbetares lärande. Resultaten har också hög relevans för rektorsutbildare, beslutsfattare och skolmyndigheter.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-07-08 12:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Under två dagar får du ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.