Hoppa till sidinnehåll
Musik

Osynliga normer styr blivande musiklärare

Publicerad:8 februari
Uppdaterad:13 februari
Staffan Eng
Skribent:Staffan Eng

Implicita förväntningar på lärare och studenter får dem att göra ”rätt” val på musiklärarutbildningen. Det visar Lena Ostendorfs avhandling om musiklärarutbildningen i Sverige.

Lena Ostendorf.
Lena Ostendorf

Bor i Göteborg
Född 1980

Disputerade 2023-11-10
vid Göteborgs universitet

Avhandling

I otakt med tiden. En genealogi av svensk musiklärarutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är uppvuxen i Tyskland, och när jag började musiklärarutbildningen här i Sverige fanns det koder och normer som jag inte riktigt förstod. Det kunde handla om vilka relationer studenterna hade till sina lärare eller vilken typ av musik de valde att spela. Då insåg jag att vi är väldigt styrda av förgivettagna normer som påverkar alla, men särskilt de personer som inte passar in i mallen. För mig blev det viktigt att synliggöra detta – annars har vi inte möjlighet att agera på ett annat sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur lärare och studenter på musiklärarutbildningen pratar om sin utbildning, vilka idéer och normer det ger uttryck för och hur detta styr vad de gör. Jag har gjort fokusgruppsintervjuer med lärare och studenter från sex lärosäten i Sverige, som jag har tolkat med hjälp av diskursanalytiska begrepp. För att spåra idéerna tillbaka i tiden har jag även gått igenom historiska dokument från femtiotalet och framåt, framför allt statliga utredningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns tre huvudsakliga tankesätt om musiklärarutbildningen, som strider om att vara dominerande. Det första är en nyttodiskurs, som innebär att det som studenterna läser ska vara direkt användbart och göra dem anställningsbara. Det andra är en bildningsdiskurs, som innebär att studenterna ska bli bildade för bildningens egen skull. Det tredje är en universitetsdiskurs, som innebär att studenterna ska lära sig att skriva akademiska texter och bli examinerade – kort sagt, bli en del av universitetsvärlden. Förväntningarna som skapas av dessa diskurser fungerar som en mjuk styrning, som får studenter och lärare att ta ”rätt” beslut om sin utbildning utan att de känner sig styrda uppifrån.

– I den historiska studien har jag identifierat flera brytpunkter där dessa tankesätt har skiftat. På 90-talet förändrades förväntningarna på musiklärare från att de skulle ansvara för samhällets kulturella och sociala välmående till att de skulle vara marknadens tjänare. Vid ungefär samma tid blev bildningsidealet lite fult, men i dag går det att se ett starkt motstånd mot kraven på nytta och mätbarhet. När det gäller genrer så skiftade utbildningen fokus från västerländsk konstmusik till populärmusik redan på 70-talet. Samtidigt har hantverkskunnandet tonats ner till förmån för ett mer intellektuellt förhållningssätt.

Det verkar finnas ogrundade ”mantran” om musiklärarutbildningen, till exempel att de som går där egentligen vill bli musiker. Det stämmer inte överens med mina resultat, som visar att studenterna har en tydlig läraridentitet.

Vad överraskade dig?

– Att det verkar finnas ogrundade ”mantran” om musiklärarutbildningen, till exempel att de som går där egentligen vill bli musiker. Det stämmer inte överens med mina resultat, som visar att studenterna har en tydlig läraridentitet. En annan sak som förvånade mig är att diskussionen om breddat deltagande i utbildningen fanns redan på 50-talet. Ytterligare en överraskande insikt är att det länge ansågs självklart att musiklärarutbildningen skulle vara något slags motvikt mot musikens kommersiella krafter. Den motsättningen finns inte alls kvar i dag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen synliggör hur styrningen av musiklärarutbildningen går till. Det hjälper musiklärare och lärarutbildare att ifrågasätta den, så att de kan utveckla ett agentskap och få mer makt över sin verksamhet. Avhandlingen lär oss att det som vi anser vara rätt och riktigt i dag verkligen inte behöver vara det i morgon – lika lite som det som var självklart igår behöver vara självklart i dag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev