Otillräckligt stöd i övergången till arbetslivet för elever med ADHD och Aspergers syndrom

Elever med ADHD och Aspergers syndrom får inte tillräckligt med stöd från skolan i övergången till vidare studier och arbetsliv. Skolan behöver kombinera pedagogisk och psykosocialt stöd till de eleverna, menar Vedrana Bolic Baric som har forskat i ämnet.

Vedrana Bolic Baric
Vedrana Bolic Baric

Född 1985
i Motala

Disputerade 2016-02-05
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Support in school and the occupational transition process: Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad arbetsterapeut och har länge varit intresserad av övergången mellan skola och arbetsliv. Det är en problematisk period för de flesta och särskilt för personer med funktionsnedsättningar. Jag var intresserad av hur man kunde underlätta den här övergången mellan skolan, vidare studier och arbetslivet. Där är stödet i skolan en viktig förutsättning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker vilket stöd i skolan elever med neuropsykiatrisk problematik som ADHD och Aspergers syndrom själva beskriver som betydelsefullt för vidare studier och arbetsliv. Jag har också tittat på elevernas dator- och internetanvändning i skolan och på fritiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar att skolan behöver kombinera ett riktat pedagogiskt och psykosocialt stöd för lärande. Eleverna själva upplever att stödet är otillräckligt och fragmenterat och att det inte relaterar till deras individuella behov. Avhandlingen visar också att gruppen elever med ADHD använder datorn till skolaktiviteter i mindre omfattning än elever med rörelsehinder och andra elever. Eleverna själva beskriver att de har mycket nytta av att använda datorn och internet för att läsa, skriva och kommunicera med andra elever och för att planera sin skolsituation men att det inte alltid finns möjlighet att använda dator.

Vad överraskade dig?

– Att datorn användes i liten utsträckning i skolan trots att eleverna använder datorn på fritiden och är ute mycket på nätet så var det inte något som togs tillvara på skolan. Eleverna själva såg potentialen men möjligheten fanns inte i skolmiljön. För den här gruppen elever kan internetaktiviteter skapa nya förutsättningar för social interaktion med andra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen i sin helhet lyfter fram vikten av samarbete mellan olika professioner som lärare, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, arbetsterapeuter på habiliteringen men också samarbete mellan andra aktörer som skolan, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och vuxenutbildningen. Ett utökat samarbete krävs för att stödet i skolan ska förbättras och för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv för de här eleverna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-03-21 11:01 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 14:13 av


Relaterat

Flickor med depression har ofta adhd

Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.

Maktlöshet hos tonårsföräldrar

Känslan av maktlöshet gör att föräldrar till tonåringar reagerar på ett sätt som kan få negativa konsekvenser. Det visar Terese Glatz i sin avhandling Parent's reactions to adolescents' problematic behaviors: how, when and why? .

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laruence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)