2016-03-21 11:01  1174 Dela:

Otillräckligt stöd i övergången till arbetslivet för elever med ADHD och Aspergers syndrom

Elever med ADHD och Aspergers syndrom får inte tillräckligt med stöd från skolan i övergången till vidare studier och arbetsliv. Skolan behöver kombinera pedagogisk och psykosocialt stöd till de eleverna, menar Vedrana Bolic Baric som har forskat i ämnet.

Vedrana Bolic Baric
Vedrana Bolic Baric

Född 1985
i Motala

Disputerade 2016-02-05
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Support in school and the occupational transition process: Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad arbetsterapeut och har länge varit intresserad av övergången mellan skola och arbetsliv. Det är en problematisk period för de flesta och särskilt för personer med funktionsnedsättningar. Jag var intresserad av hur man kunde underlätta den här övergången mellan skolan, vidare studier och arbetslivet. Där är stödet i skolan en viktig förutsättning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker vilket stöd i skolan elever med neuropsykiatrisk problematik som ADHD och Aspergers syndrom själva beskriver som betydelsefullt för vidare studier och arbetsliv. Jag har också tittat på elevernas dator- och internetanvändning i skolan och på fritiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar att skolan behöver kombinera ett riktat pedagogiskt och psykosocialt stöd för lärande. Eleverna själva upplever att stödet är otillräckligt och fragmenterat och att det inte relaterar till deras individuella behov. Avhandlingen visar också att gruppen elever med ADHD använder datorn till skolaktiviteter i mindre omfattning än elever med rörelsehinder och andra elever. Eleverna själva beskriver att de har mycket nytta av att använda datorn och internet för att läsa, skriva och kommunicera med andra elever och för att planera sin skolsituation men att det inte alltid finns möjlighet att använda dator.

Vad överraskade dig?

– Att datorn användes i liten utsträckning i skolan trots att eleverna använder datorn på fritiden och är ute mycket på nätet så var det inte något som togs tillvara på skolan. Eleverna själva såg potentialen men möjligheten fanns inte i skolmiljön. För den här gruppen elever kan internetaktiviteter skapa nya förutsättningar för social interaktion med andra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen i sin helhet lyfter fram vikten av samarbete mellan olika professioner som lärare, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, arbetsterapeuter på habiliteringen men också samarbete mellan andra aktörer som skolan, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och vuxenutbildningen. Ett utökat samarbete krävs för att stödet i skolan ska förbättras och för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv för de här eleverna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-03-21 11:01 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 14:13 av


Relaterat

Flickor med depression har ofta adhd

Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.

Maktlöshet hos tonårsföräldrar

Känslan av maktlöshet gör att föräldrar till tonåringar reagerar på ett sätt som kan få negativa konsekvenser. Det visar Terese Glatz i sin avhandling Parent's reactions to adolescents' problematic behaviors: how, when and why? .

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.