Otillräckligt stöd i övergången till arbetslivet för elever med ADHD och Aspergers syndrom

Elever med ADHD och Aspergers syndrom får inte tillräckligt med stöd från skolan i övergången till vidare studier och arbetsliv. Skolan behöver kombinera pedagogisk och psykosocialt stöd till de eleverna, menar Vedrana Bolic Baric som har forskat i ämnet.

Vedrana Bolic Baric
Vedrana Bolic Baric

Född 1985
i Motala

Disputerade 2016-02-05
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Support in school and the occupational transition process: Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad arbetsterapeut och har länge varit intresserad av övergången mellan skola och arbetsliv. Det är en problematisk period för de flesta och särskilt för personer med funktionsnedsättningar. Jag var intresserad av hur man kunde underlätta den här övergången mellan skolan, vidare studier och arbetslivet. Där är stödet i skolan en viktig förutsättning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker vilket stöd i skolan elever med neuropsykiatrisk problematik som ADHD och Aspergers syndrom själva beskriver som betydelsefullt för vidare studier och arbetsliv. Jag har också tittat på elevernas dator- och internetanvändning i skolan och på fritiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar att skolan behöver kombinera ett riktat pedagogiskt och psykosocialt stöd för lärande. Eleverna själva upplever att stödet är otillräckligt och fragmenterat och att det inte relaterar till deras individuella behov. Avhandlingen visar också att gruppen elever med ADHD använder datorn till skolaktiviteter i mindre omfattning än elever med rörelsehinder och andra elever. Eleverna själva beskriver att de har mycket nytta av att använda datorn och internet för att läsa, skriva och kommunicera med andra elever och för att planera sin skolsituation men att det inte alltid finns möjlighet att använda dator.

Vad överraskade dig?

– Att datorn användes i liten utsträckning i skolan trots att eleverna använder datorn på fritiden och är ute mycket på nätet så var det inte något som togs tillvara på skolan. Eleverna själva såg potentialen men möjligheten fanns inte i skolmiljön. För den här gruppen elever kan internetaktiviteter skapa nya förutsättningar för social interaktion med andra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen i sin helhet lyfter fram vikten av samarbete mellan olika professioner som lärare, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, arbetsterapeuter på habiliteringen men också samarbete mellan andra aktörer som skolan, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och vuxenutbildningen. Ett utökat samarbete krävs för att stödet i skolan ska förbättras och för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv för de här eleverna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-03-21 11:01 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 14:13 av


Relaterat

Flickor med depression har ofta adhd

Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.

Maktlöshet hos tonårsföräldrar

Känslan av maktlöshet gör att föräldrar till tonåringar reagerar på ett sätt som kan få negativa konsekvenser. Det visar Terese Glatz i sin avhandling Parent's reactions to adolescents' problematic behaviors: how, when and why? .

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.