Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den process som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under verksamhetsförlagd utbildning, VFU, är otydlig och det är svårt att se om studenterna lever upp till målen. Det visar Kristina Henrikssons avhandling.

Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet

Bor i Kalmar

Disputerade 2019-11-22
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser - en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad beteendevetare och lärare och har alltid funderat över hur vi människor värderar och bedömer varandra i olika sammanhang. I utbildningssammanhang har jag länge funderat över den ideologi som finns, som bygger på att prestationer och skicklighet är det som avgör människors positioner och möjligheter i samhället och hur rådande bedömningssystem fungerar för detta. När jag började arbeta på lärarutbildningen och själv gjorde besök hos lärarstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning, VFU, skapades ett intresse för hur detta besök fungerar för att bedöma utifrån de krav som idag ställs på lärares skicklighet.

– Det är ofta bedömningsfrågor blir normativa och debatteras och beskrivs utifrån hur lärare bör göra sina bedömningar, i syfte att både kontrollera att studenter når nationella fastställda krav och samtidigt stödja en pågående läroprocess. Politiska röster menar till exempel att för få lärarstudenter underkänns under VFU och ställer därför ökade krav på att säkerställa att inga blivande lärare genomför sin utbildning utan att nå målen för en lärarexamen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under deras VFU och hur rådande bedömningssystem fungerar i det sammanhanget. Jag har valt att studera skolbesök med fokus på det efterföljande samtalet mellan lärarutbildaren från lärarutbildningen, lärarstudenten och handledaren, när lärarstudenten utbildas på en skola. Syftet med avhandlingen är att synliggöra lärares bedömningsprocess i samtalsform för att förstå bedömningens funktion under VFU.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att den bedömningsprocess som sker under samtalet blir mer eller mindre otydlig och osynlig. Det kontrollerande syftet med bedömningen blir underordnat samtidigt som det formativa syftet försvagas.

– Mina resultat visar att det beror mycket på att samtalet ställer krav på att lärarna i samförstånd visar hänsyn till varandra och att de även tillsammans visar hänsyn och omsorg om lärarstudenten. Dessa krav medför att frågor som ställs under samtalen lätt skapar en osäkerhet. Studenten vet inte riktigt vad det är som gäller och det blir svårt att få information om hur väl studenten har utvecklat sina förmågor och färdigheter.

– Det blir även svårt att explicit beskriva gjorda bedömningar utifrån uppsatta mål, eftersom det kan finnas risk för att lärarna bedömer olika och eftersom det påverkas av hur lärarstudenten upplever situationen. Min slutsats är att samtalet under skolbesöket inte är en garanti för att kunna urskilja grader av kvalitativa skillnader i lärarstudenters yrkeskunnande. Vilket gör det svårt att få vetskap om och hur väl yrkeskunnandet når uppsatta mål.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte väntat mig att det skulle vara så tydligt att lärarna är så pass beroende av hur samtalsdeltagarna förstår den situationen de befinner sig i. Är det en examination eller vad är det för typ av samtal? Det blir tydligt att hur den besökande läraren gör sina bedömningar och hur hon eller han använder dem avgörs mycket av behovet av konsensus under samtalet. Jag blev också överraskad av att det är så pass svårt att explicit använda bedömningskriterierna under samtalet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en nyanserad debatt om lärarutbildningens VFU och att de argument som används kan byggas på vetenskaplig grund snarare än politiska inspel. Min förhoppning är att lärarutbildare inom lärarutbildningen och övningsskolor tillsammans kan utveckla olika sätt att göra bedömningar under VFU. Jag tror också att mitt resultat kan bidra till andra professionsutbildningar och deras VFU.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-17 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-08 11:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.