Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den process som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under verksamhetsförlagd utbildning, VFU, är otydlig och det är svårt att se om studenterna lever upp till målen. Det visar Kristina Henrikssons avhandling.

Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet

Bor i Kalmar

Disputerade 2019-11-22
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser - en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad beteendevetare och lärare och har alltid funderat över hur vi människor värderar och bedömer varandra i olika sammanhang. I utbildningssammanhang har jag länge funderat över den ideologi som finns, som bygger på att prestationer och skicklighet är det som avgör människors positioner och möjligheter i samhället och hur rådande bedömningssystem fungerar för detta. När jag började arbeta på lärarutbildningen och själv gjorde besök hos lärarstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning, VFU, skapades ett intresse för hur detta besök fungerar för att bedöma utifrån de krav som idag ställs på lärares skicklighet.

– Det är ofta bedömningsfrågor blir normativa och debatteras och beskrivs utifrån hur lärare bör göra sina bedömningar, i syfte att både kontrollera att studenter når nationella fastställda krav och samtidigt stödja en pågående läroprocess. Politiska röster menar till exempel att för få lärarstudenter underkänns under VFU och ställer därför ökade krav på att säkerställa att inga blivande lärare genomför sin utbildning utan att nå målen för en lärarexamen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under deras VFU och hur rådande bedömningssystem fungerar i det sammanhanget. Jag har valt att studera skolbesök med fokus på det efterföljande samtalet mellan lärarutbildaren från lärarutbildningen, lärarstudenten och handledaren, när lärarstudenten utbildas på en skola. Syftet med avhandlingen är att synliggöra lärares bedömningsprocess i samtalsform för att förstå bedömningens funktion under VFU.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att den bedömningsprocess som sker under samtalet blir mer eller mindre otydlig och osynlig. Det kontrollerande syftet med bedömningen blir underordnat samtidigt som det formativa syftet försvagas.

– Mina resultat visar att det beror mycket på att samtalet ställer krav på att lärarna i samförstånd visar hänsyn till varandra och att de även tillsammans visar hänsyn och omsorg om lärarstudenten. Dessa krav medför att frågor som ställs under samtalen lätt skapar en osäkerhet. Studenten vet inte riktigt vad det är som gäller och det blir svårt att få information om hur väl studenten har utvecklat sina förmågor och färdigheter.

– Det blir även svårt att explicit beskriva gjorda bedömningar utifrån uppsatta mål, eftersom det kan finnas risk för att lärarna bedömer olika och eftersom det påverkas av hur lärarstudenten upplever situationen. Min slutsats är att samtalet under skolbesöket inte är en garanti för att kunna urskilja grader av kvalitativa skillnader i lärarstudenters yrkeskunnande. Vilket gör det svårt att få vetskap om och hur väl yrkeskunnandet når uppsatta mål.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte väntat mig att det skulle vara så tydligt att lärarna är så pass beroende av hur samtalsdeltagarna förstår den situationen de befinner sig i. Är det en examination eller vad är det för typ av samtal? Det blir tydligt att hur den besökande läraren gör sina bedömningar och hur hon eller han använder dem avgörs mycket av behovet av konsensus under samtalet. Jag blev också överraskad av att det är så pass svårt att explicit använda bedömningskriterierna under samtalet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en nyanserad debatt om lärarutbildningens VFU och att de argument som används kan byggas på vetenskaplig grund snarare än politiska inspel. Min förhoppning är att lärarutbildare inom lärarutbildningen och övningsskolor tillsammans kan utveckla olika sätt att göra bedömningar under VFU. Jag tror också att mitt resultat kan bidra till andra professionsutbildningar och deras VFU.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-17 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-30 11:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Nytt datum: 28 september! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.