Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den process som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är otydlig och det är svårt att se om studenterna lever upp till målen. Det visar den forskning som Kristina Henriksson gjort om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet

Bor i Kalmar

Disputerade 2019-11-22
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser - en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad beteendevetare och lärare och har alltid funderat över hur vi människor värderar och bedömer varandra i olika sammanhang. I utbildningssammanhang har jag länge funderat över den ideologi som finns, som bygger på att prestationer och skicklighet är det som avgör människors positioner och möjligheter i samhället och hur rådande bedömningssystem fungerar för detta. När jag började arbeta på lärarutbildningen och själv gjorde besök hos lärarstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning, VFU, skapades ett intresse för hur detta besök fungerar för att bedöma utifrån de krav som idag ställs på lärares skicklighet.

– Det är ofta bedömningsfrågor blir normativa och debatteras och beskrivs utifrån hur lärare bör göra sina bedömningar, i syfte att både kontrollera att studenter når nationella fastställda krav och samtidigt stödja en pågående läroprocess. Politiska röster menar till exempel att för få lärarstudenter underkänns under VFU och ställer därför ökade krav på att säkerställa att inga blivande lärare genomför sin utbildning utan att nå målen för en lärarexamen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under deras VFU och hur rådande bedömningssystem fungerar i det sammanhanget. Jag har valt att studera skolbesök med fokus på det efterföljande samtalet mellan lärarutbildaren från lärarutbildningen, lärarstudenten och handledaren, när lärarstudenten utbildas på en skola. Syftet med avhandlingen är att synliggöra lärares bedömningsprocess i samtalsform för att förstå bedömningens funktion under VFU.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att den bedömningsprocess som sker under samtalet blir mer eller mindre otydlig och osynlig. Det kontrollerande syftet med bedömningen blir underordnat samtidigt som det formativa syftet försvagas. Mina resultat visar att det beror mycket på att samtalet ställer krav på att lärarna i samförstånd visar hänsyn till varandra och att de även tillsammans visar hänsyn och omsorg om lärarstudenten. Dessa krav medför att frågor som ställs under samtalen lätt skapar en osäkerhet. Studenten vet inte riktigt vad det är som gäller och det blir svårt och få information om hur väl studenten har utvecklat sina förmågor och färdigheter. Det blir även svårt att explicit beskriva gjorda bedömningar utifrån uppsatta mål, eftersom det kan finnas risk för att lärarna bedömer olika och eftersom det påverkas av hur lärarstudenten upplever situationen. Min slutsats är att samtalet under skolbesöket inte är en garanti för att kunna urskilja grader av kvalitativa skillnader i lärarstudenters yrkeskunnande. Vilket gör det svårt att få vetskap om och hur väl yrkeskunnandet når uppsatta mål.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte väntat mig att det skulle vara så tydligt att lärarna är så pass beroende av hur samtalsdeltagarna förstår den situationen de befinner sig i. Är det en examination eller vad är det för typ av samtal? Det blir tydligt att hur den besökande läraren gör sina bedömningar och hur hon eller han använder dem avgörs mycket av behovet av konsensus under samtalet. Jag blev också överraskad av att det är så pass svårt att explicit använda bedömningskriterierna under samtalet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en nyanserad debatt om lärarutbildningens VFU och att de argument som används kan byggas på vetenskaplig grund snarare än politiska inspel. Min förhoppning är att lärarutbildare inom lärarutbildningen och övningsskolor tillsammans kan utveckla olika sätt att göra bedömningar under VFU. Jag tror också att mitt resultat kan bidra till andra professionsutbildningar och deras VFU.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-17 09:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 april i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

PAX för arbetsro

Jag har funderat mycket på detta med att anpassa för eleverna i skolan. Nu senast var det en intressant diskussion på twitter om vilka extra anpassningar elever får i klassrummet och varför det kan vara problematiskt. Jag har sedan jag blev rektor svängt mycket i den frågan och numera tänker jag att det inte alls är självklart att vi ska anpassa i alla lägen. Varför inte då tänker nog många? Det ska jag förklara i det här inlägget, skriver Linnéa Lindquist, rektor Hammarkullsskolan i Göteborg.

Going online with a learning disability

Landmark College, the first institution for students with learning disabilities, is growing online courses. Here’s how they’re different.

Olika sätt testas för att få tillbaka barn till skolan

Hur får man tillbaka elever som slutat gå till skolan? Olika kommuner har olika lösningar och i Skövde får eleverna umgås med hästar.