Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Det krävs stora insatser för att implementera preventionsprogram i skolan. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett skolprogram med syfte att förbättra det sociala klimatet och minska problembeteenden.

Maria Ingemarson
Maria Ingemarson

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-03-02
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
PS - A school-wide prevention programme: Effects, core components and implementation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom och har mycket erfarenhet av utvärdering av sociala insatser bland annat för unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en effekt- och implementeringsutvärdering av ett preventionsprogram i skolan som syftar till att skapa en bättre inlärningsmiljö i klassrummet och skolan som helhet. Programmet har tagits fram i samarbete mellan forskare och lärare och bygger, enkelt uttryckt, på ledarskapstekniker kring att negligera dåligt beteende och premiera positivt, samt regler för skolan som tas fram gemensamt tillsammans med eleverna. 23 grundskolor, varav hälften utgör en kontrollgrupp, deltog i studien som pågick i två år. Därefter har effekterna undersökts genom enkäter med såväl lärare som elever. Jag har även gjort ett antal intervjuer med lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att programmet efter två år inte visar på några effekter på socialt klimat och problembeteende. Men vi vet inte om programmet skulle kunna vara effektivt, eftersom vi samtidigt såg att skolorna hade väldiga problem med implementeringen av programmet. Min slutsats är att skolorna inte mäktade med att till fullo genomdriva det och få det att funka i praktiken.

Framför allt saknade lärarna stöd från sina rektorer. Att ett tydligt ledarskap är viktig vid implementeringar är känt sedan tidigare. Programmet bygger också på att lärarna ska handleda varandra. Även här uppstod svårigheter. Inte minst för att detta kräver kvalificerade lärare och de var många gånger redan belamrade med andra åtaganden.

Det fanns också lärare som hade svårt att ta till sig de teorier som programmet bygger på, det vill säga att förstärka positivt beteende och ignorera mindre allvarliga problembeteenden, vilket kräver att man som lärare reflekterar kring sitt eget agerande och förhållningssätt. Likafullt fanns det lärare som fick starka aha-upplevelser av att använda programmet. Som en uttryckte det: ”Det handlar ju inte bara om elevernas möjlighet att lära in utan lika mycket om att jag som lärare kanske har svårt att lära ut.”

Sammantaget vittnar min studie om vikten av förståelse för vad en implementering av program som detta innebär i praktiken, om resurser och om tydligt ledarskap för att ro i land projekt som detta. Skolan är redan innan hårt belastad.

Jag gjorde även en fjärde studie där jag undersökte elevernas syn på samband mellan beröm och klassrumsklimat samt regler och klassrumsklimat. Resultaten visar tydligt att utifrån ett elevperspektiv skapar beröm från läraren ett bättre klassrumsklimat. Däremot fanns inga longitudinella samband mellan tydliga regler och socialt klimat på det sociala klimatet.

Vad överraskade dig?

– Jag är ju inte lärare själv men jag förvånades över hur olika syn lärarna hade på vad som motiverar elever. Det fanns tydliga skiljelinjer mellan lärare som accepterade programteknikerna beteendeperspektiv och de som ansåg det som viktigt att motivation kommer innifrån

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpolitiker och skolledare framför allt. Men jag tänker också att lärare har det. Min sista studie ger visst belägg för att beröm fungerar som klimatförbättrare i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-08 14:06 av Susanne Sawander


Relaterat

Konferens för dig som undervisar i psykologi

Varmt välkommen den 16 november till en konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet i gymnasiet! Ta del av föreläsningar kring flera aktuella och intresseväckande områden och ger dig möjlighet att inspireras av andras idéer och goda exempel.

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.