Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Det krävs stora insatser för att implementera preventionsprogram i skolan. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett skolprogram med syfte att förbättra det sociala klimatet och minska problembeteenden.

Maria Ingemarson
Maria Ingemarson

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-03-02
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
PS - A school-wide prevention programme: Effects, core components and implementation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom och har mycket erfarenhet av utvärdering av sociala insatser bland annat för unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en effekt- och implementeringsutvärdering av ett preventionsprogram i skolan som syftar till att skapa en bättre inlärningsmiljö i klassrummet och skolan som helhet. Programmet har tagits fram i samarbete mellan forskare och lärare och bygger, enkelt uttryckt, på ledarskapstekniker kring att negligera dåligt beteende och premiera positivt, samt regler för skolan som tas fram gemensamt tillsammans med eleverna. 23 grundskolor, varav hälften utgör en kontrollgrupp, deltog i studien som pågick i två år. Därefter har effekterna undersökts genom enkäter med såväl lärare som elever. Jag har även gjort ett antal intervjuer med lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att programmet efter två år inte visar på några effekter på socialt klimat och problembeteende. Men vi vet inte om programmet skulle kunna vara effektivt, eftersom vi samtidigt såg att skolorna hade väldiga problem med implementeringen av programmet. Min slutsats är att skolorna inte mäktade med att till fullo genomdriva det och få det att funka i praktiken.

– Framför allt saknade lärarna stöd från sina rektorer. Att ett tydligt ledarskap är viktig vid implementeringar är känt sedan tidigare. Programmet bygger också på att lärarna ska handleda varandra. Även här uppstod svårigheter. Inte minst för att detta kräver kvalificerade lärare och de var många gånger redan belamrade med andra åtaganden.

– Det fanns också lärare som hade svårt att ta till sig de teorier som programmet bygger på, det vill säga att förstärka positivt beteende och ignorera mindre allvarliga problembeteenden, vilket kräver att man som lärare reflekterar kring sitt eget agerande och förhållningssätt. Likafullt fanns det lärare som fick starka aha-upplevelser av att använda programmet. Som en uttryckte det: ”Det handlar ju inte bara om elevernas möjlighet att lära in utan lika mycket om att jag som lärare kanske har svårt att lära ut.”

– Sammantaget vittnar min studie om vikten av förståelse för vad en implementering av program som detta innebär i praktiken, om resurser och om tydligt ledarskap för att ro i land projekt som detta. Skolan är redan innan hårt belastad.

– Jag gjorde även en fjärde studie där jag undersökte elevernas syn på samband mellan beröm och klassrumsklimat samt regler och klassrumsklimat. Resultaten visar tydligt att utifrån ett elevperspektiv skapar beröm från läraren ett bättre klassrumsklimat. Däremot fanns inga longitudinella samband mellan tydliga regler och socialt klimat på det sociala klimatet.

Vad överraskade dig?

– Jag är ju inte lärare själv men jag förvånades över hur olika syn lärarna hade på vad som motiverar elever. Det fanns tydliga skiljelinjer mellan lärare som accepterade programteknikerna beteendeperspektiv och de som ansåg det som viktigt att motivation kommer innifrån

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpolitiker och skolledare framför allt. Men jag tänker också att lärare har det. Min sista studie ger visst belägg för att beröm fungerar som klimatförbättrare i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-08 14:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-21 09:44 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.