Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Det krävs stora insatser för att implementera preventionsprogram i skolan. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett skolprogram med syfte att förbättra det sociala klimatet och minska problembeteenden.

Maria Ingemarson
Maria Ingemarson

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-03-02
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
PS - A school-wide prevention programme: Effects, core components and implementation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom och har mycket erfarenhet av utvärdering av sociala insatser bland annat för unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en effekt- och implementeringsutvärdering av ett preventionsprogram i skolan som syftar till att skapa en bättre inlärningsmiljö i klassrummet och skolan som helhet. Programmet har tagits fram i samarbete mellan forskare och lärare och bygger, enkelt uttryckt, på ledarskapstekniker kring att negligera dåligt beteende och premiera positivt, samt regler för skolan som tas fram gemensamt tillsammans med eleverna. 23 grundskolor, varav hälften utgör en kontrollgrupp, deltog i studien som pågick i två år. Därefter har effekterna undersökts genom enkäter med såväl lärare som elever. Jag har även gjort ett antal intervjuer med lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att programmet efter två år inte visar på några effekter på socialt klimat och problembeteende. Men vi vet inte om programmet skulle kunna vara effektivt, eftersom vi samtidigt såg att skolorna hade väldiga problem med implementeringen av programmet. Min slutsats är att skolorna inte mäktade med att till fullo genomdriva det och få det att funka i praktiken.

– Framför allt saknade lärarna stöd från sina rektorer. Att ett tydligt ledarskap är viktig vid implementeringar är känt sedan tidigare. Programmet bygger också på att lärarna ska handleda varandra. Även här uppstod svårigheter. Inte minst för att detta kräver kvalificerade lärare och de var många gånger redan belamrade med andra åtaganden.

– Det fanns också lärare som hade svårt att ta till sig de teorier som programmet bygger på, det vill säga att förstärka positivt beteende och ignorera mindre allvarliga problembeteenden, vilket kräver att man som lärare reflekterar kring sitt eget agerande och förhållningssätt. Likafullt fanns det lärare som fick starka aha-upplevelser av att använda programmet. Som en uttryckte det: ”Det handlar ju inte bara om elevernas möjlighet att lära in utan lika mycket om att jag som lärare kanske har svårt att lära ut.”

– Sammantaget vittnar min studie om vikten av förståelse för vad en implementering av program som detta innebär i praktiken, om resurser och om tydligt ledarskap för att ro i land projekt som detta. Skolan är redan innan hårt belastad.

– Jag gjorde även en fjärde studie där jag undersökte elevernas syn på samband mellan beröm och klassrumsklimat samt regler och klassrumsklimat. Resultaten visar tydligt att utifrån ett elevperspektiv skapar beröm från läraren ett bättre klassrumsklimat. Däremot fanns inga longitudinella samband mellan tydliga regler och socialt klimat på det sociala klimatet.

Vad överraskade dig?

– Jag är ju inte lärare själv men jag förvånades över hur olika syn lärarna hade på vad som motiverar elever. Det fanns tydliga skiljelinjer mellan lärare som accepterade programteknikerna beteendeperspektiv och de som ansåg det som viktigt att motivation kommer innifrån

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpolitiker och skolledare framför allt. Men jag tänker också att lärare har det. Min sista studie ger visst belägg för att beröm fungerar som klimatförbättrare i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-08 14:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-21 09:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konferens för dig som undervisar i psykologi

Varmt välkommen den 16 november till en konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet i gymnasiet! Ta del av föreläsningar kring flera aktuella och intresseväckande områden och ger dig möjlighet att inspireras av andras idéer och goda exempel.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats