Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Det krävs stora insatser för att implementera preventionsprogram i skolan. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett skolprogram med syfte att förbättra det sociala klimatet och minska problembeteenden.

Maria Ingemarson
Maria Ingemarson

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-03-02
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
PS - A school-wide prevention programme: Effects, core components and implementation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom och har mycket erfarenhet av utvärdering av sociala insatser bland annat för unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en effekt- och implementeringsutvärdering av ett preventionsprogram i skolan som syftar till att skapa en bättre inlärningsmiljö i klassrummet och skolan som helhet. Programmet har tagits fram i samarbete mellan forskare och lärare och bygger, enkelt uttryckt, på ledarskapstekniker kring att negligera dåligt beteende och premiera positivt, samt regler för skolan som tas fram gemensamt tillsammans med eleverna. 23 grundskolor, varav hälften utgör en kontrollgrupp, deltog i studien som pågick i två år. Därefter har effekterna undersökts genom enkäter med såväl lärare som elever. Jag har även gjort ett antal intervjuer med lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att programmet efter två år inte visar på några effekter på socialt klimat och problembeteende. Men vi vet inte om programmet skulle kunna vara effektivt, eftersom vi samtidigt såg att skolorna hade väldiga problem med implementeringen av programmet. Min slutsats är att skolorna inte mäktade med att till fullo genomdriva det och få det att funka i praktiken.

– Framför allt saknade lärarna stöd från sina rektorer. Att ett tydligt ledarskap är viktig vid implementeringar är känt sedan tidigare. Programmet bygger också på att lärarna ska handleda varandra. Även här uppstod svårigheter. Inte minst för att detta kräver kvalificerade lärare och de var många gånger redan belamrade med andra åtaganden.

– Det fanns också lärare som hade svårt att ta till sig de teorier som programmet bygger på, det vill säga att förstärka positivt beteende och ignorera mindre allvarliga problembeteenden, vilket kräver att man som lärare reflekterar kring sitt eget agerande och förhållningssätt. Likafullt fanns det lärare som fick starka aha-upplevelser av att använda programmet. Som en uttryckte det: ”Det handlar ju inte bara om elevernas möjlighet att lära in utan lika mycket om att jag som lärare kanske har svårt att lära ut.”

– Sammantaget vittnar min studie om vikten av förståelse för vad en implementering av program som detta innebär i praktiken, om resurser och om tydligt ledarskap för att ro i land projekt som detta. Skolan är redan innan hårt belastad.

– Jag gjorde även en fjärde studie där jag undersökte elevernas syn på samband mellan beröm och klassrumsklimat samt regler och klassrumsklimat. Resultaten visar tydligt att utifrån ett elevperspektiv skapar beröm från läraren ett bättre klassrumsklimat. Däremot fanns inga longitudinella samband mellan tydliga regler och socialt klimat på det sociala klimatet.

Vad överraskade dig?

– Jag är ju inte lärare själv men jag förvånades över hur olika syn lärarna hade på vad som motiverar elever. Det fanns tydliga skiljelinjer mellan lärare som accepterade programteknikerna beteendeperspektiv och de som ansåg det som viktigt att motivation kommer innifrån

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpolitiker och skolledare framför allt. Men jag tänker också att lärare har det. Min sista studie ger visst belägg för att beröm fungerar som klimatförbättrare i skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-06-08 14:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-08-16 13:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konferens för dig som undervisar i psykologi

Varmt välkommen den 16 november till en konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet i gymnasiet! Ta del av föreläsningar kring flera aktuella och intresseväckande områden och ger dig möjlighet att inspireras av andras idéer och goda exempel.

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats