Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Det är vanligt att låta förskolebarn använda hela kroppen och alla sinnen för att upptäcka och lära sig saker. Men kroppsliga illustrationer innebär inte med automatik att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppen som illustration.

Anneli Bergnell
Anneli Bergnell

Född 1969
Bor i Borås

Disputerade 2019-02-15
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Med kroppen som illustration: Hur förskolebarn prat-skapar naturvetenskap med hjälp av multimodala och kroppsförankrade förklaringar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad förskollärare och arbetar nu som lärarutbildare vid Högskolan i Borås. Jag har alltid varit intresserad av bild och estetiska uttryck i förskoleverksamheten samt kommunikation. Med de riktigt små barnen, som ännu inte utvecklat sin verbala förmåga, är det mer naturligt att se icke-verbala uttryck – exempelvis gester – som delar av barnens språk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Inom förskolan finns en tradition av att använda illustrationer – bilder, modeller och kroppen – för att förklara och berätta om olika saker. Jag har tittat närmare på hur naturvetenskapligt innehåll blir förklarat med hjälp av kroppen när man illustrerade avdunstning, vattnets kretslopp och stabilitet.

– Avhandlingen bygger på observationsmaterial från tre olika aktiviteter med tre förskolor, totalt tre förskollärare, cirka 30 barn samt två guider från ett naturvetenskapligt centrum. Aktiviteterna bestod av ett tärningsspel som skulle illustrera vattnets kretslopp, och en utomhusaktivitet kring begreppet avdunstning där förskolläraren bland annat knöt en plastpåse kring en trädgren. Vidare en aktivitet på ett naturvetenskapligt center med fokus på skeppet Vasa och begreppet stabilitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är lätt att ta för givet att när något så konkret som kroppen används för att illustrera så innebär det automatiskt att barn lär sig. Men det är inte säkert att barnen på egen hand klarar att koppla ihop aktiviteten med det innehåll som står i fokus.

– Det blir väldigt tydligt när barnen är på ett vetenskapligt center och guiderna pratar om stabilitet. Guiderna berättar att fartygsbesättningen på skeppet Vasa fick springa fram och tillbaka över däck för att testa stabiliteten. Här fick barnen hålla varandra i händerna och springa över golvet. När jag frågade barnen efteråt varför Vasa hade sjunkit svarade de att det berodde på att man sprang på däck.

– Samma grupp fick också en spännande och ganska spektakulär förevisning om hur en flytväst fungerade. Här tog man hjälp av en skalad apelsin som skulle illustrera kroppen, skalet var i ett stycke som skulle föreställa flytvästen. Utan skal sjönk apelsinen i en vattenfylld skål men när frukten lades tillbaka i skalet flöt apelsinen. Scenen var underhållande men ingen av barnen pratade om varför apelsinen flöt eller inte flöt. I tärningsspelet om vattnets kretslopp hamnade fokus mest på att vinna spelet och barnen trodde efteråt att kretsloppet  ”tog slut” när spelarna kom i mål.

– Den aktivitet som lyckades bäst att koppla samman kroppsliga illustrationer med naturvetenskapligt innehåll så att barnen förstod, var utomhusleken kring avdunstning. Barnen blev under hela aktiviteten tydligt guidade mellan de vardagliga erfarenheterna och det naturvetenskapliga begreppet. Här fick exempelvis en enkel gest där förskolläraren lyfte upp armarna för att visa hur ”vatten stiger uppåt” stor betydelse. Barnen använde själva denna gest både när de försökte skapa mening om och när de sedan berättade om avdunstning.

– Tidigare forskning visar att illustrationer inte är universella, för att förstå dem måste det finnas en överenskommelse om vad de är tänkta att betyda. Min avhandling visar att det här även gäller kroppsliga illustrationer. En slutsats är att det behövs lärare för att koppla ihop illustrerade naturvetenskapliga aktiviteter med den kunskap aktiviteterna är tänkta att visa. Det kan tyckas självklart, men mina resultat visar att barnen ofta lämnas ganska ensamma att försöka förstå väldigt komplext innehåll – och framför allt att de själva ska upptäcka det innehåll som aktiviteten avser. Barnen klarar inte att koppla samman detta på egen hand. En annan slutsats är att många naturvetenskapliga aktiviteter är designade för att vara underhållande snarare än att få barnen att förstå, och då går själva vitsen förlorad.

Vad överraskade dig?

– Att kroppen används så ofta för att illustrera olika saker. Ibland tycks det som om att kroppsliga illustrationer anses vara självförklarande. Eftersom aktiviteterna ofta är designade för att underhålla lämnas barnen också ensamma att avgöra när det handlar om fantasi och lek, och när det är tänkt att de ska lära sig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas kunna väcka ett intresse hos olika lärarkategorier för det svåra i att illustrera vetenskapliga begrepp för barn, genom att jag pekar ut några av de problem som kan uppstå när förskolebar­n möter sådana illustrationer. Resultaten kan alltså tänkas vara intressanta för lärare både i förskola, skola och fritidsverksamhet. Det jag har redovisat kan förhoppningsvis även ge inspiration och uppslag till lärarutbildare, och till fram­tida forskning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-02-18 12:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-27 11:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.

5 steps to become a true school leader

There are five keys to effective school leadership, writes Matthew Joseph of Milford Public Schools in Massachusetts. In this commentary, he shares a blueprint, which includes a focus on vision, goals, action plan, action and reflection.

”Will AI replace university lecturers? Not if we make it clear why humans matter”

Cash-strapped universities might be tempted by AI tutors, but they cannot reproduce human creativity or insight, writes Mark Haw, senior lecturer in chemical and process engineering at the University of Strathclyde.

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.