Hoppa till sidinnehåll
Elevhälsa

Övervikt och fetma kan förebyggas i skolan

Publicerad:2009-05-18
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Pojkar rör sig mer än flickor. Men på fritiden är skillnaderna mindre. Gisela Nyberg har sett att det går att förebygga övervikt och fetma i skolan genom förbättrad kost och ökad fysisk aktivitet.

Gisela Nyberg

Född 1968
i Trollhättan

Disputerade
2009-04-17
vid Karolinska institutet

Avhandling

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Hur blev du intresserad av ämnet?

- Eftersom jag alltid har varit intresserad av fysisk aktivitet läste jag till idrottslärare. Jag är också intresserad av den medicinska biten av fysisk aktivitet och har gjort en Master of Science i England där jag läste om barn, fysisk aktivitet och hälsa. När jag flyttade tillbaka till Sverige började jag jobba i STOPP-projektet (Stockholm Obesity Prevention Project), ett skolprojekt som startades 2001 för att öka den fysiska aktiviteten i skolor och förbättra kosten, för att minska ökningen av övervikt och fetma. 2004 blev jag doktorand i projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

- Den handlar framför allt om hur fysisk aktivitet hos barn i åldern 6-10 år ser ut. Vi har tittat på hur den fysiska aktiviteten ser ut – under dagen, under veckan, och även skillnader mellan olika åldrar och mellan flickor och pojkar. Vi har också tittat på hur barnen bibehåller sin fysiska aktivitet över tid. Är de lika aktiva i en senare ålder? Den handlar också om vad det finns för samband mellan fysisk aktivitet och risken för hjärt- kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Vi har tittat på skillnader mellan normalviktiga och överviktiga/feta barn när det gäller riskfaktorer för dessa sjukdomar. Är det någon skillnad mellan dessa grupper? Och hur kan skillnaderna påverkas av fysisk aktivitet?

- Vi har också tittat på om det går att förebygga fetma i skolan genom förbättrad kost och ökad fysisk aktivitet. STOPP-studien är grundmaterialet och där tittade vi på 3135 barn på tio skolor i Stockholm. På fem skolor gjorde man förändringar – man förbättrade kosten genom att minska på fett och socker i måltiderna och man ökade den fysiska aktiviteten i skola och på fritids med 30 minuter varje dag under skoltid, utöver idrottslektioner. På fem skolor gjorde man inga förändringar alls. Barnen vägdes och mättes varje höst när de började skolan och vi mätte den fysiska aktiviteten varje vecka på 20 barn, sammanlagt 1643 barn. De hade en rörelsemätare på handleden.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

- Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor, vilket visats i tidigare studier om den här åldersgruppen. Men här var det störst skillnad mellan pojkar och flickor under skoltid och fritidstid och mindre skillnad mellan könen på kvällar och helger. Vi såg också att barnen blev mindre aktiva från sex till tio års ålder. Det har man inte kunnat visa i den här åldersgruppen tidigare. Slutligen såg vi att barn rörde sig mindre när de var lediga.

- På de skolor där man ökade den fysiska aktiviteten och ändrade kosten sjönk övervikt och fetma från 20,3 till 17,1 procent under fyra år, medan övervikt och fetma ökade från 16,1 till 18,9 procent på de skolor som inte gjorde några förändringar. För de barn som är mycket inaktiva är skolan viktig. Kanske är skolan det enda stället där de får fysisk aktivitet på. I slutet av projektet skickades en enkät ut till familjer i årskurs 2 och 3. Vi såg att valet av livsmedel hade påverkats hemma också, de åt mer lättmjölk, mer lättmargarin och även mindre bullar, kakor, godis och glass. Här kunde vi se att det gick att påverka även lägre socialgrupper till ett sundare val av livsmedel, vilket var väldigt intressant.

- Övervikt och fetma är skadligt redan i den här tidiga åldern. Vi kunde se skillnad mellan normalviktiga och överviktiga/feta när det gällde insulinnivåer, blodtryck och risken för att få hjärt- kärlsjukdomar, barnen i den överviktiga/feta gruppen löpte större risk för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes än barnen i den normalviktiga gruppen

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

- Jag trodde inte att barn rörde sig så mycket mindre när de var lediga på helgerna. Oavsett hur mycket de rörde sig i veckorna så rörde sig alla mindre på helgerna. Jag trodde kanske att vi skulle se mer skillnad i den fysiska aktiviteten mellan den grupp där skolorna ändrat på kost och fysisk aktivitet och de som inte gjort det. Samtidigt så har det varit stort fokus på fysisk aktivitet och fetma hos barn i till exempel media och det är kanske därför det inte var så stor skillnad.

Vem har nytta av dina resultat?

- Alla som håller på med fysisk aktivitet och barn. Föräldrar kan ha nytta av dem och även skolan eftersom det handlar mycket om skolan. Och politiker om de ska utveckla strategier för att få barn mer aktiva och för att minska utvecklingen av övervikt och fetma, och sjukvården som tittar på medicinska konsekvenser av övervikt och fetma.

Hur kan skolor jobba för att minska övervikt och fetma hos barn?

- Det är jätteviktigt att skolorna vet att det finns en strategi för hur man kan jobba för att minska utvecklingen av övervikt och fetma. Det skulle vara svårt om alla skulle ha sin egen strategi, men här finns ett enkelt program som ryms inom skolans befintliga resurser och som alla kan följa. Detta är förändringar som alla skolor klarar av att göra. Om man följer livsmedelsverkets kostlinjer och inför fysisk aktivitet 30 min i skolan varje dag under skoltid, rasten borträknad, då har man kommit långt. Vi kommer att skriva en rapport hur det fungerat, och som skolorna kommer att kunna ta del av. Och i min avhandling finns en del konkreta tips.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev