På jakt efter språk

Fredrik Hansson

Född 1958
i Helsingborg

Disputerade
2011-04-29

vid Lunds universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forska var jag svensklärare, först på högstadiet och sedan på gymnasiet – totalt blev det 22 år. Intresset för just språkdelen i svenskämnet växte fram och blev tydligt när jag började arbeta i gymnasieskolan. Eleverna var genomgående mycket intresserade av språkfrågor och jag funderade på hur man skulle kunna gå djupare i svenskämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är en undran över hur de språkliga delarna av ämnet hanteras. Vilken plats får de, hur motiveras de och hur gör man för att gå igenom språkrelaterat stoff? Av särskilt intresse är frågan om hur man hanterar språkliga begrepp och hur man använder språkvetenskapliga begrepp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att man till mycket liten del använder språkvetenskapliga begrepp och fackuttryck och att detta leder till att man inte reder ut frågeställningar. Ett annat viktigt resultat är att denna otydlighet tycks vara genomgående och att man därför kan tala om en så kallad osynlig pedagogik. Det innebär att eleverna förutsätts på förhand ha förstått vad som är god stil, hur man skriver en intresseväckande text.
– På ett mer övergripande plan är det också tydligt att svenskämnet fungerar som en del av den individcentrerade skola vi har idag, där tankar om personlig växt i form av sådant som är nyttigt för den egna karriären skymmer tankar om kompetenser för kritiska medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Något som är tänkvärt är att så många olika idéer om språk och språkutveckling samsas i styrdokument och hos rektorer, lärare och elever. Dessa olikheter i tankar om svenskämnets språkliga del synliggörs inte och därför tycks exempelvis elever och lärare arbeta tillsammans men med delvis olika utgångspunkter och mål.

Vad överraskade dig?

– Jag blev något tagen av den starka motivation för språkutveckling som eleverna i min undersökning uttrycker. De inser värdet av att kunna hantera språket i olika situationer som vuxen, exempelvis vid samtal med chefer och då de ska skriva ett cv. De efterfrågar egentligen en mer tydlig och målinriktad undervisning än vad som erbjuds. Det är som om svenskämnet med sina elever har en potential som inte utnyttjas då det gäller den språkliga sidan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag önskar att lärarutbildare och lärarstudenter tar del av mina resultat och funderar på sin syn på svenskämnet och dess möjligheter. Svenskämnet och svensklärarna måste profilera sig tydligare och visa vad man har att erbjuda i form av djupa kunskaper om språk och språkbruk. Min avhandling visar också att svensklärare behöver kvalificerad ämnesfortbildning, något som skolans beslutsfattare skulle behöva inse.

Sidan publicerades 2011-05-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:35 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.