Forskaren Catrine Björck har studerat hur tre bildlärare i grundskolan didaktiskt arrangerar sin undervisning när eleverna jobbar med digital teknik.

Peter Lilja har undersökt de svenska lärarfackens professionella projekt och hur organisationerna på olika sätt försöker konstruera läraryrket som en profession.

Lina Lago har undersökt hur förskolebarn uppfattar skillnaden mellan förskoleklass och årskurs 1. ”Vi behöver fundera över vilka bilder vi vuxna, både lärare och föräldrar, förmedlar av skolan”, säger hon.

Musikundervisningen skulle kunna göras mer genusneutral än vad den är idag. Det menar forskaren Carina Borgström Källén.

Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Yerko Rojas har undersökt sambandet mellan social exkludering under barndomen och självmord och självmordsförsök som ungdom och ung vuxen.

Istället för att låta elever testa en mängd olika sporter bör idrottsundervisningen fokusera på att få dem att utveckla en varierande rörelseförmåga. Det konstaterar Gunn Nyberg i sin avhandling.

Hur bemöts studenter med utomeuropeisk bakgrund på lärarutbildningen? Det har forskaren Zahar Bayati studerat.

Forskaren Joacim Andersson har i sin avhandling undersökt vilken betydelse praktisk och kroppslig kunskap har i alla pedagogiska processer.

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.

Hur arbetar man med demokrati i förskolans verksamhet? Och hur agerar barnen i relation till det som händer i verksamheten? Det har Katarina Ribaeus forskat om.