Bristande samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatri, skola, socialtjänst och familjer fördröjer hjälpinsatserna när barn har problem. Det är också upp till enskilda personer på BUP om ett samarbete kommer till stånd eller inte, menar forskaren Camilla Blomqvist.

Elever behöver få hjälp med att se målet med det praktiska arbetet i grundskolans NO-undervisning, och de ska kunna delta i aktiviteten med sina egna erfarenheter och med sitt eget språk, menar forskaren Annie-Maj Johansson.

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det säger Annika Elm Fristorp, som skrivit en avhandling om yngre barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden.

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att utreda hur kurser i lärarutbildningen kan förbättra studenternas matematikdidaktiska kunskaper. – Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen, säger Jorryt van Bommel.

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

Didaktik i folkkonst handlar om spelregler, spelrum, samspel och spatialitet i spannet mellan tradition och improvisation. Det visar Mari Rorgemoens avhandling.

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.