Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Pernilla Granklint Enochson har i sin avhandling funnit att elever i Sverige och Sydafrika har god kunskap om matspjälkningssystemet. Att beskriva vattnets väg genom kroppen var dock betydligt svårare. – Det verkar som att eleverna inte har fått fundera så mycket kring vattnets väg genom kroppen, säger hon.

Genom att utarbeta ett forskningsbaserat idématerial för lärare om ljud, hörsel och hälsa fick Eva West eleverna att ändra sina ställningstaganden till att bli mer hälsofrämjande. – Populariteten med personliga musikspelare gör höga ljudnivåer till en personlig och aktuell hälsofråga, säger Eva West.

Enkelheten i användningen av sociala medier bör inte överskattas eller överdrivas, vare sig det gäller lärare eller elever. Sociala medier är en resurs som motiverar och stimulerar, men de är inte någon given och självklar väg till en utvecklad pedagogik eller ett rikare lärande i skolan, säger forskaren Niclas Ekberg.

Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett. Det lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket, säger forskaren Marianne Skoog.

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

– Den hälsosamma potentialen med samtalen – att främja hälsan – kan gå förlorad om inte elevens behov står i centrum, säger Marie Golsäter, som forskat om hälsosamtalen i skolan.

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Håkan Löfgren har intervjuat lärare som jobbar på en skola som ska läggas ner. – Jag har sökt deras yrkesidentiteter och på vilket sätt platsen har spelat roll för dem. Ett viktigt resultat med min avhandling är att platsen har betydelse, säger Håkan Löfgren.

I ”Barn, linjaler och andra aktörer: Posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola” visar Karin Hultman hur möbler, arbetsmaterial och leksaker i pedagogiska praktiker kan förstås som aktiva aktörer och medproducenter i barns vardag.