Lärare och elever talar om argumentation på olika sätt i ämnet filosofi. För lärarna är det ett tankeredskap, medan många elever snarare ser det som ett sätt att övertyga och vinna debatter. Det säger Olle Uppenberg som forskat om ämnesdidaktiska problem och begrepp i filosofiämnet.

När elever får använda sina texter för att presentera det de skrivit för andra blir skrivandet meningsfullt. Men ställs det för höga krav kan eleverna istället uppleva en motvilja mot skrivandet. Det visar Magnus Jansson i sin avhandling.

Kan litteraturundervisningen ha en demokratifrämjande potential? Ja, men kanske främst genom att låta eleverna diskutera vad demokrati är, menar Emma Nilsson Tysklind som forskat i ämnet.

Fysisk beröring är viktigt för förskolebarns kommunikation. Det menar Ricardo Gonçalves de Sousas som forskat om fysisk beröring som pedagogisk handling i mötet mellan manliga förskollärare och barn.

Digitala bildverktyg som används i förskoleundervisningen behöver inte passivisera, utan kan alstra både nyfikenhet och skaparlust. Det visar Anna Rambergs avhandling.

Proportionalitet är ett begrepp som behöver lyftas fram mer i skolans matematikundervisning. Det anser Anna L. V. Lundberg, som i sin avhandling visar att det bland annat är för dålig variation på läroböckernas uppgifter om proportionalitet.

Pojkar med migrationsbakgrund var mest utsatta för olika former av mobbning och kände minst skoltillhörighet – både i Finland och Turkiet. Det visar Isla Varpulas avhandling om hur kamrataggression, sexuella trakasserier och skoltillhörighet samvarierar med elevernas migrationsbakgrund och kön.

Andra generationens pakistanier i Sverige har upplevt såväl rasism som diskriminering – även under sin skolgång. Det visar Uzma Kazis avhandling.

Inte bara lärare utan även föräldrar har stor påverkan när det gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling under åren i förskola och förskoleklass. Det visar Annika Axelssons avhandling som innehåller konkreta rekommendationer till föräldrar och lärare.

Metaforiskt språk tas sällan upp i undervisningen i svenska som andraspråk på gymnasiet, trots att metaforer kan vara svåra för personer som har ett andraspråk. Det menar Sonja Blomquist som forskat i ämnet.

En viktig del av ämneskunskaperna och något som behöver synliggöras i undervisningen är hur vi läser, skriver och kommunicerar i ett ämne – särskilt för elever som lär sig på ett andraspråk, menar forskaren Camilla Håkansson.

Flyktingars engagemang i sina barns utbildning påverkas när de möter begränsningar i Sverige, som språket och kunskaper om utbildningssystemet. Det visar Nubin Ciziris forskning.