Det ligger ett stort ansvar på skolhuvudmän för att stävja den höga omsättningen på rektorer. Det konstaterar forskaren Tobias Richard som undersökt varför skolledare väljer att byta jobb.

Avancerade så kallade "item response theory"-modeller skulle kunna höja kvaliteten på högskoleprov och nationella prov, och göra dessa mer jämförbara över tid, visar statistikern Joakim Wallmarks avhandling.

Förskolebarn kan förstå frågor om kemi väldigt tidigt, och det är möjligt att skapa lärandesituationer som hjälper dem att närma sig dessa frågor på ett mer vetenskapligt sätt. Det visar Nikolaos Christodoulakis avhandling.

Medan skolsköterskor använder fysisk aktivitet på recept som en motivationshöjare, uttrycker lärare osäkerhet kring om det är skolans ansvar att arbeta med barns fysiska aktivitet utanför skolan. Det visar Emelie Wiklunds avhandling.

Lekresponsiv undervisning i naturvetenskap kan bli en ny mötesplats där förskollärare och barn bidrar med olika saker: barnen står för leken, medan förskollärare kan koppla in ett planerat innehåll. Det visar Kristina Lunds avhandling.

Det är avgörande att kritiskt granska våra berättelser om framtiden för att kunna förstå den utbildningspolitiska diskursen, både globalt och i Sverige, menar Franziska Primus som forskat i ämnet.

Kodklubbar har svårt att nå ut till underrepresenterade grupper, som exempelvis flickor. Men det går att påverka barns möjligheter och motivation att delta i kodklubbar, visar Tina Vrielers forskning.

Virtuella simuleringar med avatarer är ett fruktbart sätt för blivande speciallärare och specialpedagoger att träna relationskompetens. Det tyder resultaten från Sofia Lindbergs avhandling på.

Föreställningarna om vad det innebär att vara en ”normal elev” som fungerar i skolan, och som då gör att vissa elever inte anses fungera som förväntat, är konstruerade. Det säger Anna Ahlgren som forskat i ämnet.

Det är viktigt att förskollärare och barnskötare får vara med och förhandla och omförhandla vad undervisning är och kan bli. Det säger Moa Frid som forskat om hur undervisning blir till i förskolan.

Ett naturvetenskapligt öppet undersökande innebär stor frihet för eleverna, samtidigt som de stegvis behöver guidas genom processen. Det visar Sebastian Björnhammer i sin avhandling.

Lärarens undervisningskvalitet kan kompensera för negativa bakgrundsfaktorer. Det visar Lena Asp som undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik.