Svenska folkhögskolor har historiskt sett legat långt framme, till exempel i fråga om undervisningsmetoder. I dag har marknadstänkandet gjort sitt intåg, vilket leder till nya dilemman som utmanar identiteten, visar Caroline Runesdotter i avhandlingen I otakt med tiden?, Folkhögskolorna i ett föränderligt fält.

Om man har svag koncentrationsförmåga är det svårare att minnas och förstå vad man läser i bullriga miljöer. Det visar Patrik Sörqvist i sin avhandling, The role of working memory capacity in auditory distraction.

Redan på 1500-talet talade bibliotekarier om allmänna bibliotek, om universalarkiv och vikten att stå objektiv inför urvalet. Det visar Bertil Janssons avhandling Bibliotekarien: om yrkets tidiga innehåll och utveckling.

Vad som ses som god kvalitet i utbildning varierar mellan olika länder. För att internetbaserat lärande i högre utbildning ska vara framgångsrikt krävs att både teknik och formerna för undervisning och examination anpassas till en kulturell kontext. Det visar Davoud Masoumi, i avhandlingen Quality in E-learning in a Cultural Context: The Case of Iran.

Trädgårdsarbete ger människor med intellektuella funktionshinder både möjligheter och begränsningar i lärandet. Det visar Mariella Niemis avhandling Naturbaserade aktiviteter i daglig verksamhet och gymnasiesärskola. En studie om personer som lär långsammare och om trädgårds- och naturbruksarbetets möjligheter och begränsningar i ett socialt perspektiv .

Om vi är tvärsäkra på vad religion och demokrati är och om allt måste motiveras rationellt, då blir det svårt för religion och demokrati att mötas i skolan Det skriver Lovisa Bergdahl i sin avhandling "Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education"

När lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med svensk skola är bilden komplex. Deras tidigare erfarenhet efterfrågas sällan, och det tar tid för dem att skapa legitimitet. Om detta skriver Monica Sandlund i sin avhandling, Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang.

Pär Widén beskriver i sin avhandling, Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960 1995, bedömningen i gymnasiet. Han belyser hur statsmakten stärker sitt grepp om bedömningssystemet, samt om lärare och elever, genom att bedömningsmakten förändras, vilket innebär styrning över både skolor, lärare och elever.

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Det finns stora skillnader i hur lärarutbildare i Tanzania ser på lärarutbildningen i matematik. För vissa står ämneskunskaperna i fokus, medan andra lägger tonvikten på pedagogik, visar Andrew Binde i sin avhandling Teacher Educators' Conceptions of Mathematics Teacher Education: Thoughts among Teacher Educators in Tanzania.

Pojkar kramar varandra lika ofta som flickor. Men flickor får ofta ansvaret att lugna ned stökiga pojkar. Ylva Odenbring har studerat könsmönster i barns vardag i sin avhandling "Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett".

Också små barn använder sig av olika strategier för att komma överens. Det visar Torgier Alvestads studie Barnehagens relasjonelle verden - små barn som kompetente aktører i produktive forhandlinger"