Den respons som elever i finländska gymnasiet får på sina uppsatser är obegriplig och negativ. Den slutsatsen drar Annette Kronholm-Cederberg i sin avhandling Skolans responskultur som skriftpraktik. Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen .

Skolledarna behöver delta i tolkningen av styrdokumenten för att utveckla ett individanpassat lärande. Det är några av slutsatserna i Lili-Ann Kling Sackeruds avhandling, Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik- en skolstudie i postmodern tid.

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.

Med hjälp av psykologiska metoder kan förskollärares professionella självförtroende öka. Det visar Märta Sandvik i sin avhandling Jag har hittat mig själv och barnen Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram. I det fortbildningsprojekt som hon gjort tillsammans med ett antal förskollärare har hon sett stora positiva förändringar i lärarnas professionella utveckling.

Effekten av minnesträning håller i sig och gör det även lättare att lösa uppgifter som inte övats. Det konstaterar Erika Dahlin i avhandlingen Train your Brain: Updating, Transfer, and Neural Changes.

Lyft den sociala dimensionen av lärarnas lärande. Det menar Lisbeth Ranagården som i sin avhandling Lärares lärande om elever. En sociologisk studie av yrkespraktik, har undersökt hur lärarna lär om elevernas behov i skolan.

Gott självförtroende och en känsla av att förstå sitt sammanhang kan motverka utvecklingen av ADHD. Eftersom känslan av sammanhang är så central är det viktigt att eleverna upplever skolan som begriplig, meningsfull och hanterbar, enligt Tobias Edbom som har skrivit avhandlingen Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder: A longitudinal study from childhood to adulthood .

Talspråket blir bättre om eleverna blir bättre på att skriva. Men det är också viktigt att möta olika typer av texter. Det är en av slutsatserna som Victoria Johansson gör i avhandlingen Developmental Aspects of Text Production in Writing and Speech .

Barn som fått Cochleaimplantat (CI), en mycket avancerad teknik som gör att döva och gravt hörselskadade kan höra, läser ofta lika bra som hörande barn. Det visar Malin Wass avhandling Barn med cochleaimplantat: kognition och läsförmåga .

Skolors sociala struktur påverkar graden av mobbning. Låg delaktighet bland eleverna ger mer mobbning och även sämre betyg. Det har Björn Ahlström kommit fram till i sin avhandling Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools .

Med hjälp av en träningsdagbok där eleven blir sedd och får uppskattning av sin lärare kan inaktiva elever motiveras att börja träna och aktiva elever att fortsätta träna. Det är en av slutsatserna i Jenny Isbergs avhandling Viljan till fysisk aktivitet: En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva .

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .