En viktig del av ämneskunskaperna och något som behöver synliggöras i undervisningen är hur vi läser, skriver och kommunicerar i ett ämne – särskilt för elever som lär sig på ett andraspråk, menar forskaren Camilla Håkansson.

Flyktingars engagemang i sina barns utbildning påverkas när de möter begränsningar i Sverige, som språket och kunskaper om utbildningssystemet. Det visar Nubin Ciziris forskning.

Skolors olika förutsättningar kring anpassningar skapar orättvisa för både lärare och elever. Det visar Sofia Boo i sin avhandling.

Det som lägger grunden för pedagogiskt transspråkande är att lärarna är positiva till flerspråkighet och ser det som en resurs i undervisningen, visar Cristina Nordman i sin avhandling.

Olika lokala förutsättningar innebar att skolans digitalisering ser ser väldigt olika ut beroende på var i Sverige man bor. Det visar Ulrika Gustafsson i sin avhandling.

Nuvarande styrdokument brister i att ge idrottslärare tillräcklig vägledning för att koppla digital teknik till miljö- och hållbarhetsfrågor i idrottsundervisningen. Det visar Andreas Isgren Karlsson i sin avhandling.

Vi lever i ett allt mer datatätt samhälle och därför behöver inferentiell statistik, som går ut på att dra generella slutsatser från ett urval, lyftas fram i grundskolan. Det menar lärarutbildaren Per Blomberg som forskat i ämnet.

Assisterande teknik, AT, kan både överbrygga svårigheter och bidra till att utveckla mer avancerade färdigheter hos eleverna. Det menar Gunilla Almgren Bäck som har undersökt effekten av AT med särskilt fokus på tal-till-text. 

Klädseln kan ställa till det för muslimska flickor i idrottsundervisningen, problem som de oftast lämnas ensamma att lösa. Det visar Kalle Janssons avhandling om vilken betydelse religion, etnicitet och kön kan få i ämnet idrott och hälsa.

Korta rörelsepauser under lektionstid tycks gynna lärandet. Det visar Karin Kjellenberg som forskat om sambandet mellan fysisk rörelse, skärmtid och hjärnhälsa hos högstadieelever.

När eleverna fick arbeta med teater i undervisningen blev det ett kroppsligt lärande som både utmanade eleverna – men också berikade dem, menar Nina Dahl-Tallgren som forskat i ämnet.

Trots att flickor på högstadiet presterar bättre i matematik än pojkar har de en lägre självuppfattning och självtillit i matematik. Det visar Yi Dings avhandling.