Att se sambandet mellan olika tider har ett stort värde för oss människor och på ett djupare plan handlar det om själva livet. Det är utgångspunkten i Niklas Ammerts avhandling om hur begreppet historiemedvetande uttrycks i svenska läroböcker.

Under 1990-talet skedde förskjutningar av det traditionella medborgaridealet i svensk utbildningspolitik. Om hur detta tog form och fick genomslag under den här perioden skriver Maria Olsson i sin avhandling.

Vilka uppgifter och behov ska förskolan fylla och inom vilka ramar? Det är frågor som den statliga regleringen av förskolan tampats med sedan mitten av 1940-talet. Som institution utsätts förskolan för många krav från olika håll.

Samspelet mellan barn med flera betydande funktionshinder och deras föräldrar består av ömsesidig delad erfarenhet och glädje. I vardagen sker hela tiden ett samspel. Jenny Wilder har i sin avhandling intervjuat föräldrar om vardag och kommunikation.

Distanselever är sällan några ensamvargar. Tvärtom, visar Berit Östlunds avhandling om distansstudier ur elevernas perspektiv. Här lyfts gruppen fram som en viktig inspirationsfaktor. Stöd och styrning från lärarhåll uppskattas också av distanselever.

Vad innebär egentligen mångkulturell skolundervisning och på vilka grunder ska svenska skolbarn fostras enligt det samtalsdemokratiska idealet? När nuvarande läroplan fastställdes gick debattens vågor höga kring just värdegrundsfrågor.

Studenterna på landets konstutbildningar får ta ett stort ansvar för sin lärandeprocess, säger Ann-Mari Edström. Hon har i sin avhandling studerat den form av extremt självstyre som finns på de här utbildningarna, och de krav det ställer på studenterna.

Veronica Bjurulfs avhandling belyser lärares arbete med skolämnet teknik. Hon fann en undervisning som saknar verklighetsanknytning och där lärarna är oense om syftet.

Lärarstudenterna har svårt att förena det de lär sig på utbildningen med den verklighet de möter under praktiken. De skulle behöva möta lärare som vågar framhålla sin kompetens och som förklarar varför de arbetar som de gör menar Susanne Gustavsson.

Lärare elev eller vuxen barn. Att som lärare vara medveten om skillnaden är av stor vikt för elevens förmåga att agera, konstatar Katarina Ayton i sin avhandling om barns deltagande i skolan.

Många elever upplever tidspress som ett problem vid skrivande och många hamnar i skamfällor som skapar känslor av otillräcklighet och misslyckande. Suzanne Parmenius-Swärds avhandling belyser olika dilemman som har betydelse för elevers skrivande.

Inom lärarkretsar har Wittingmetoden länge ansetts som lite trist. Men elever och lärare som arbetar med metoden tycker att den är både rolig och effektiv. Avgörande för en god läs- och skrivutveckling är också lärarens kompetens och yrkesidentitet.