Arkitekten Inge Mette Kirkeby har studerat hur byggnaden kan bidra till att realisera skolans pedagogiska intentioner:- I takt med att undervisningen utvecklas och skolan blir mer differentierad krävs också en mer differentierad skolmiljö.

Elever med positiva självbilder och förväntningar får ut maximalt av studie- och yrkesvägledarsamtalet - detsamma kan inte sägas gälla för elever med negativ självbild, säger forskaren Gunnar Schedin.

utan mer av föräldraengagemang, menar Laid Bouakaz, som i sin avhandling har tittat på vad som främjar respektive hindrar föräldrasamverkan i en grundskola belägen i ett invandrartätt område.

Lärarna i min studie kallar det för rak lärarrygg, säger forskaren Eli Furu: de fick en ny stolthet och styrka när de gavs möjlighet att utveckla sin egen undervisning genom aktionslärande.

Det är som en kedja, säger Karolina Parding: om en lärare som främst identifierar sig med sitt ämne arbetar i en tvärvetenskapligt organiserad skola, blir chanserna små att odla relevanta sociala relationer. Och därmed blir handlingsutrymmet sämre.

Sedan några år tillbaka har kommunerna ett delvis nytt uppdrag för vuxenutbildningen, vilket bland annat innebär att vuxnas lärande kopplas till regionala utvecklingsfrågor och behov i näringslivet. Ett sätt att arbeta med uppdraget är i nätverksform.

Barns datoranvändning skiljer sig inte överraskande från skolans: elever vill hellre chatta än att använda Word, säger forskaren Pål André Aarsand. Samtidigt finns en osäkerhet kring vilka datorkunskaper som eleverna bör få med sig från skolan.

Det som Karin Jönsson tidigare upplevde som stökighet när hon hade högläsning för sina elever, klarnade när hon började forska: - Yngre barn lever ut texten med hela sin kropp, det är deras sätt att ta sig IN i texten - så låt dem göra det!

Eva Blomdahl har följt två lärares undervisning i teknik i grundskolans tidigare år, och säger att det finns en stor potential i skolans teknikundervisning - men det finns också en del problem som man nu måste börja diskutera på lärarutbildningen.

De elever som Kristina Hellberg följer i sin avhandling beskriver två vändpunkter under sin skoltid: den första de fick sin diagnos, den andra när de började på ett individanpassat gymnasieprogram och för första gången fick uppleva skolframgång.

Under det senaste decenniet har teknikutbildningen på gymnasiet utvecklats och innehåller idag aspekter som teknikens roll i samhället och etiska frågor. Lars Kåreklint har undersökt vilka möjligheter lärare har att undervisa i dessa nya frågor.

Den frågan tycker Fanny Jonsdottir att pedagogerna i förskolan bör ställa sig, då hennes studie visar att inte alla förskolebarn har en vän. Ögon att möta, säger hon, är ett sätt för barnen att bekräfta att de ska vara lekamrater - idag eller imorgon.