Skolans undervisning ska bygga på elevernas tidigare erfarenhet och intressen, samtidigt måste lärarna ta hänsyn till skolämnet, kursplanen och skolans traditioner i sin undervisning. Det är i det spänningsfältet som Mattias Lundins studie tar sin början.

Vad är egentligen normalitet och hur lär man sig att behärska elevskapet? Det undersöker Åsa Bartholdsson i sin avhandling, som visar att normalitetens gränser vaktas av skolans normsystem och det hon kallar "vänlig" maktutövning.

Det är vad som krävs av läraren i arbetsvardagen, säger Ann-Sofi Wedin, som i sin studie skriver fram den relationella aspekten av läraryrket. - Det är hela tiden nya möten och nya situationer, och det ställer höga krav på lärarens anpassningsförmåga.

Den traditionella bilden av kritiskt tänkande kännetecknas främst av ett logiskt, rationellt resonemang, men det finns andra aspekter som bör adderas, säger forskaren Eva Brodin - till exempel ansvar och konsekvens.

Reformarbeten är komplexa, säger Linda Rönnberg, som har följt försöket med slopad timplan från initiering till genomförande. Även om reformen inte gav de förbättrade elevresultat man hade hoppats, på, så var försöket långt ifrån misslyckat, säger hon.

För många lärare är hållbar utveckling ganska luddigt, säger Gunnar Jonsson, men om man ska lyckas rusta eleverna för en föränderlig framtid är det dags att vi börjar prata om innehållet: att lära eleverna mångsynthet och perspektivväxlingar.

Vi vill gärna tro att det har hänt en hel del på genusfronten, säger Anna Sandell, men tyvärr är verkligheten en annan. Hennes studie visar att genusordningen i allra högsta grad kvarstår när det gäller elevers val till gymnasiet.

Ola Magntorn har myntat ett nytt begrepp inom ekologi som han kallar att "läsa" naturen: det innebär att eleverna ska kunna förklara vad de ser i ett ekosystem och förstå hur organismer och processer samspelar. Men det kräver att eleverna får komma ut...

Det har länge funnits en utbredd pessimism när det gäller åtgärder för att hjälpa barn med beteendeproblem, säger Ulf Axberg. Men nu kan man se lite ljusare på framtiden: Ulfs studie visar nämligen att det finns metoder som fungerar för bråkiga barn.

Maria Andrée har tittat på vilket lärande som möjliggörs i skolans NO-undervisning. Hennes studie visar att interaktion med en kompetent lärare krävs för att eleverna ska bli delaktiga i en naturvetenskaplig gemenskap och nå en djupare kunskapsbildning.

Arja Paulin blev nyfiken på hur hennes lärarstudenter klarade sig under den första tiden i yrket: hade lärarutbildningen gett dem en tillräckligt god grund att stå på? Ämnesmässigt och didaktiskt - ja - men inte när det gällde den sociala kompetensen...

Carina Fast avhandling visar att barn praktiserar skrift långt innan de har utsatts för någon formell undervisning. Men erfarenheterna som barnen har med sig från hem och populärkultur får oftast lämnas utanför klassrumsdörren när de börjar skolan.