Undervisningsinnehållet i idrott och hälsa i förmedlas genom lärarens språkliga uppmaningar. Det visar Johanna Karlssons avhandling.

Studenterna i Claes Dahlqvists forskning uttryckte inte mindre än 70 olika känslor i samband med deras examensarbete. De vanligaste känslorna var oro och ångest inför att examineras, visar avhandlingen.

För att få till planerad undervisning kan lärare behöva justera och anpassa den fysiska klassrumsmiljön. Det visar Magnus Fahlström i sin avhandling.

Det behövs en ökad helhetsförståelse för särskiljande specialpedagogiska verksamheter, menar Johan Edin som forskat i ämnet.

Elevernas stressnivåer höjdes när läraktiviteten övergick till en annan och de skulle byta arbetsuppgift under lektionen. Det visar Fabian Gunnars i sin avhandling där han mätt elevers reaktioner med hjälp av smarta band och artificiell intelligens.

Trots att högstadieelever är väl medvetna om att de utsätts för påverkan utifrån litar de på vad de läser på nätet. Det visar Marie Wejrum som forskat om elevers läsning av multimodala argumenterande texter.

När skolaktörer deltar i Samverkan för bästa skola är det mycket fokus på standardlösningar istället för skräddarsydda insatser. Det finns också en risk att man förbiser möjliga strukturella orsaker till olika problem, visar Malin Kronqvist Håårds avhandling.

Det finns en ökad risk för barn som lever i fattigdom eller med en ensamstående förälder att bli orosanmälda. Detta samtidigt som många barn som själva anser sig vara allvarligt utsatta missas, visar Torbjörn Kalins avhandling.

Skillnaderna mellan lärarstudenters förståelse av bråk efter att de har gått igenom lärarutbildningen är stora, visar Anne Tossavainens avhandling. "Det var också överraskande, och oroande, att studenterna inte kunde upptäcka vissa helt orimliga svar som de gav till sina lösningar", säger hon.

Det är viktigt att lärare själva får vara med och fatta beslut om kompetensutvecklingens innehåll. Då kan lärarna utgå från verkliga problem som de upplever i undervisningen, visar Peter Johannessons avhandling.

Läsning av skönlitteratur sker främst för att utveckla elevernas läsförståelse. Det visar Anna Nissen som undersökt skönlitteraturens roll i nordiska klassrum.

Louise Almqvist har i sin avhandling tagit fram en modell om hur litteratur kan användas i undervisningen för att utmana elevernas föreställningar, vidga perspektiven och ge eleverna fler förklaringsmodeller.