... är mer uttryckliga textkommentarer från läraren och fler klassrumsdiskussioner kring texterna, säger Jenny Folkeryd, som i sin avhandling har skapat ett konkret redskap som kan hjälpa elever att skriva mer levande.

Skolpolitiska förändringar, ett utökat friutrymme, en visionär rektor och en lärarkår som inte riktigt var med på noterna. Det var grundförutsättningarna när forskaren Ola Holmström fick i uppdrag att kartlägga en skolas sociala klimat.

Som lärare var jag själv inte medveten om den underliggande etik som finns i mötet mellan lärare och elev, säger Anders Holmgren. Det var när mina ord fick oanade konsekvenser som jag började fundera på klassrummets etik, och hur den påverkade oss.

I alla fall när det kommer till sannolikhetslära, säger forskaren Per Nilsson, som genom två olika tärningsspel har studerat hur elever på mellan- och högstadiet resonerar kring sannolikheter och slump.

Henrik Román har studerat hur diskussionen kring svenskämnet och litteraturundervisningen har förändrats i samband med att gymnasieskolan har reformerats. Han säger att den skola vi har idag bär tydliga spår av reformerna under 1960- och 1970-talet.

Och det i sin tur får konsekvenser för elevernas lärande, menar Åsa af Geijerstam, som har tittat på hur elever skriver och samtalar kring texter inom de naturvetenskapliga ämnena.

Två skolor i Västerås bestämde sig för att göra en organisationsförändring utifrån teorin om den kommunikativa pedagogiken. Förändringsarbetet, som Elisabeth Cederwald har följt, ledde till att både pedagoger, arbetslag och organisation utvecklades.

Det säger forskaren Polly Björk-Willén efter att ha studerat barns sociala samspel i två flerspråkiga förskolor i Australien och Sverige. Hon menar att om pedagoger blir mer medvetna om barns språkbruk, så kan de också dra nytta av det.

Eva Hultin har studerat hur fem olika gymnasieklasser samtalar om litteratur under en vanlig skollektion. Hon förvånades över att lärare hade så olika uppfattningar om vad ett litteratursamtal var, och att deras sätt att genomföra samtalen var så olika.

Det säger Karolina Österlind, som har studerat högstadieelevers begreppsbildning inom miljöundervisningen. Hennes avhandling visar att eleverna - som arbetade med ämnesövergripande teman - ofta hade svårt att skapa mening av de begrepp de stötte på.

Så skulle man kunna sammanfatta bedömningstraditionens utveckling fram till idag, säger forskaren Christian Lundahl. I sin historiska avhandling undersöker han hur lärarkår och stat har betraktat och utvecklat kunskapsbedömningen.

Missförstå mig rätt, säger Ewa Bergqvist. Ett imitativt resonemang är förstås viktigt att behärska, men det orsakar problem om det är det ENDA matematiska resonemang som studenterna kan. Vi måste se till att de även får med sig ett kreativt tänkande.