Under det senaste decenniet har teknikutbildningen på gymnasiet utvecklats och innehåller idag aspekter som teknikens roll i samhället och etiska frågor. Lars Kåreklint har undersökt vilka möjligheter lärare har att undervisa i dessa nya frågor.

Hur påverkas ungdomars självkänsla, skoltrivsel och intelligens av dyslexi? Det undersöker psykologen Gunnel Ingesson i sin avhandling, som visar att tidig diagnos, stöd och alternativa yrkesutbildningar har stor betydelse för självbild och framtidstro.

Den frågan tycker Fanny Jonsdottir att pedagogerna i förskolan bör ställa sig, då hennes studie visar att inte alla förskolebarn har en vän. Ögon att möta, säger hon, är ett sätt för barnen att bekräfta att de ska vara lekamrater - idag eller imorgon.

Det undrade Rickard Jonsson, som uppmärksammade debatten i media om det som kommit att kallas för "blattesvenskan" och huruvida det var ett "riktigt" språk eller inte. I sin avhandling studerar han språket hos en grupp invandrarkillar i en förortsskola.

För en utomstående kan nog rektors vardagliga ledarskap gestalta sig på lite oväntade sätt ibland, säger Josefin Brüde Sundin, men det som först kan verka som ganska löst hopplockade arbetsuppgifter bildar tillsammans en meningsfull helhet.

Skolan arbetar på många sätt för att förbättra djurs situation, säger Helena Pedersen, men förmedlar samtidigt idén om att djur ska kunna utnyttjas för människans syften. I sin avhandling undersöker hon vilken syn på djur som skolan egentligen förmedlar.

Två skolors sätt att arbeta med entreprenörskap visade sig påverka elevernas möjligheter till lärande, säger Gudrun Svedberg - men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Eva Nyström har tittat på vad som händer när vi arbetar med matte och naturvetenskapliga ämnen på NV-programmet. Vilka hindrande strukturer och föreställningar bidrar till att t.ex. kön, klass och etnicitet blir begränsande för undervisning och lärande?

Elin Eriksen Ødegaard var nyfiken på vad små barn tyckte var värt att berätta för pedagogerna i förskolan - och hur lärarna i sin tur använde sig av berättelser för att skapa mening och innehåll i förskolans vardag.

Ett mål i grundskolan är att alla elever, oavsett social bakgrund, ska ha samma möjlighet till utbildning. Det är sätt som skolan kan göra skillnad, säger forskaren Sabine Gruber. Men skolan skapar även skillnader som inte nödvändigtvis är lika positiva.

Det finns stora skillnader mellan skolornas personal-resurser när det gäller elevhälsan, dessutom riskerar elevers hälsa att hamna mellan stolarna på grund av oklarheter kring (och olika syn på) ansvarsfrågan, visar Åsa Backlunds avhandling.

Skolans undervisning ska bygga på elevernas tidigare erfarenhet och intressen, samtidigt måste lärarna ta hänsyn till skolämnet, kursplanen och skolans traditioner i sin undervisning. Det är i det spänningsfältet som Mattias Lundins studie tar sin början.