Barn har både goda och djupa kunskaper om sin egen utemiljö och många längtar efter en stilla vrå även utomhus. Men barn ges sällan tid eller möjlighet att få berätta om hur de uppfattar sin utemiljö och hur de helst vill ha det, säger Sofia Cele.

Agneta Boström säger att hon gjorde ett fynd: hon upptäckte att både lärare och elever använder sig av egenupplevda berättelser för att skapa mening i ämnena kemi och naturvetenskap.

Det säger Birgitta Bommarco, som forskat om hur gymnasieelever reflekterar över och tolkar den litteratur som de har läst i klassen under tre år. Det mest intressanta, säger hon, är hur eleverna jämför deras egna sociala världar med bokens.

- Att var tionde elev plötsligt inte kan läsa och skriva, denna dramatiska försämring som skedde på bara några år i samband med att vi införde det målrelaterade systemet, den tror jag inte på, och mina resultat motsäger det, säger Gunilla Ingestad.

Det skulle vara helt lysande om skolan slängde ut alla skolbänkar så att barnen fick mer kroppskontakt, säger forskaren Mia Heikkilä. Hennes avhandling visar nämligen att lärandepotentialen ökar om barn får utrymme att uttrycka sig på olika sätt.

När samhället blir mer specialiserat blir texten det också, säger Agnes Edling. Centralt för de specialiserade texterna är en ökad grad av abstraktion, och det är något som eleverna måste kunna hantera då det är grundläggande för vad de lär sig i skolan.

Helene Båtshake har analyserat fackpress och läseböcker mellan 1947-56, i syfte att studera skolans funktion som folkfostrare. Vilken bild av barnet och den goda medborgaren är det som framträder?

Tanken var att alla elever skulle lära sig ett yrke i primärskolan, för att kunna försörja sig när de gick ut. Men så blev det inte, säger forskaren Gunilla Höjlund. Eftersom lärarna är kvinnor kom yrkesutbildningen att fokusera på hushållsgöromål.

Kirsti Hemmi har studerat hur studenter möter bevis i den matematiska praktiken vid ett universitet. Hennes avhandling visar att över 80 % av nybörjarstudenterna i hennes studie ställer sig positiva till att lära sig mer om matematiska bevis.

Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Det fick skolkommissionen erfara: deras arbete med förbudet av agan ledde till ett förtydligande av skolans disciplineringsuppdrag - ett resultat de definitivt inte åsyftade, säger forskaren Jonas Qvarsebo.

Att det är elevers studieförmågor som ligger bakom skillnader i provresultat mellan olika program och skolor stämmer inte, säger Helena Korp. Det är många olika faktorer som bidrar till de här skillnaderna: delvis produceras de faktiskt i skolan.

Cecilia Erikssons intervjustudie visar att det finns ett starkt stöd för demokrati bland ungdomar, men diskussionen handlar mest om val och rösträtt - en sannolik konsekvens av läroböckernas ensidiga fokus på politiska institutioner.