För en mer effektiv ordförrådsutveckling i engelska behöver elever regelbunden repetition och fördjupad bearbetning av ord. Det visar en avhandling av Maria Stridsman, som lyfter vikten av att eleverna får möta och använda ord i kommunikativa aktiviteter.

Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.

I sin avhandling har Matteo Cattaneo undersökt hur lärare kan lyssna mer på barnen. Han ser storytelling som ett kraftfullt pedagogiskt verktyg: "Genom storytelling är det möjligt att se på världen med andra ögon och med nya perspektiv", säger Matteo Cattaneo.

Lärare upplever att bokstunder i den finska förskolan bidrar till såväl lärande inom språk och omvärldskunskap till kompetenser som minne och samtalsförmåga. Dock är sällan själva boken i fokus, visar Sofie Tjärus avhandling.

Skrivundervisningen i svenska som andraspråk på vuxenutbildningen begränsas av såväl tidsbrist som korta kurser och heterogena elevgrupper, visar Clara Palms avhandling.

Idrott och hälsa kan fungera som en plattform för barn att vara kreativa, utveckla sina språkkunskaper och utöva inflytande. Det menar Matilda Lindberg som forskat om empowerment hos elever i idrott och hälsa med hjälp av cirkusaktiviteter.

Sfi-lärare har ökade krav på sig att både skräddarsy elevernas utbildning och samarbeta med andra aktörer som exempelvis Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Det visar Dimitrios Papadopoulos avhandling.

Kopplingen mellan självförtroende och motivation i ämnet matematik är starkare hos elever som upplever att de är bra inom ett specifikt matematiskt område, jämfört med elever som har ett gott självförtroende i ämnet som helhet. Det visar Erik Bergqvist i sin avhandling.

Grundskoleelever med svenska som andraspråk behöver hjälp med att förstå lärobokstexter i samhällskunskap. Det visar Pantea Rinnemaas avhandling.

Undervisningsinnehållet i idrott och hälsa i förmedlas genom lärarens språkliga uppmaningar. Det visar Johanna Karlssons avhandling.

Studenterna i Claes Dahlqvists forskning uttryckte inte mindre än 70 olika känslor i samband med deras examensarbete. De vanligaste känslorna var oro och ångest inför att examineras, visar avhandlingen.

För att få till planerad undervisning kan lärare behöva justera och anpassa den fysiska klassrumsmiljön. Det visar Magnus Fahlström i sin avhandling.