Aktiva insatser och ett medvetet arbete med språket. Det är vad som krävs för att integrera barn som inte har svenska som modersmål i förskolan, visar Charlotte Löthmans avhandling.

Hur formas blivande lärare och vad påverkar utvecklandet av lärarrollen i den nya formen av arbetsintegrerad lärarutbildning? Det har Mona Tynkkinen forskat om i sin avhandling.

Lärarstudenter och nya lärare värderar kunskaper om idrottsdidaktik och inkludering som viktigast i bollspel i idrottsundervisningen. Det visar Jan Mustell i sin avhandling.

Det är viktigt att utveckla funktionstänkande bland yngre elever för att ge dem möjlighet att skapa förståelse om algebraiska generaliseringar. Det menar Helén Sterner som forskat i ämnet.

Samspelet mellan föräldrar och förskolepersonal påverkar barnens och personalens framtida relation. Det visar Martina Andersson Søes avhandling om hur förskoleintroduktionen kan förstås som en plattform för de tidiga relationerna mellan barnet och förskolan.

Drama i kemiundervisningen på gymnasiet gav eleverna möjlighet att inta olika perspektiv och utforska komplexa frågor. Det visar Kerstin Danckwardt-Lillieströms avhandling.

Tide Garnow har forskat om existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden. Det överraskade henne att ungdomarna i studien hade ett så uppdämt behov av att prata om den här typen av frågor. "Flera av dem beskrev att de aldrig hade pratat med någon om det tidigare."

För att undvika utsatthet väljer muslimska elever hellre gymnasiet i förorten än i innerstan. Det visar Christopher Ali Thorén i sin avhandling om muslimska gymnasielevers upplevelser av sin skolgång, och hur de resonerar kring gymnasievalet.

Den svenska läroplanen förmedlar en svensk enspråkighetsnorm, visar en ny avhandling om språklig mångfald och makt i grundskolan i Norrbotten. "Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att språklig mångfald får en mer självklar plats", säger forskaren Theres Brännmark.

För att lyckas med kvalitetsdialoger i det systematiska kvalitetsarbetet behöver alla deltagare utgå från ett gemensamt och välförankrat syfte som de sen utformar genomförandet utifrån. Det visar Marina Karlssons avhandling om kvalitetsdialoger i en kommunal förskoleförvaltning.

Lärare och elever talar om argumentation på olika sätt i ämnet filosofi. För lärarna är det ett tankeredskap, medan många elever snarare ser det som ett sätt att övertyga och vinna debatter. Det säger Olle Uppenberg som forskat om ämnesdidaktiska problem och begrepp i filosofiämnet.

När elever får använda sina texter för att presentera det de skrivit för andra blir skrivandet meningsfullt. Men ställs det för höga krav kan eleverna istället uppleva en motvilja mot skrivandet. Det visar Magnus Jansson i sin avhandling.