Blivande lärare får inte lära sig om hur de ska undervisa i programmering för elever i årskurs 4–6, konstaterar lärarutbildaren och forskaren Anna Perez.

Förskolans vetenskapliga grund konstrueras i personalens planeringssamtal om förskolans utbildning och undervisning. Det visar Caroline Karlssons avhandling.

Det behövs mer djupgående samtal om vilka svårigheter elever kan stöta på när de ska uttrycka sitt samtycke i sexuella situationer, visar Frida Larssons forskning.

Elever med särskild begåvning och dyslexi kan få höga resultat på läsförståelsetester, vilket innebär att deras dyslexi maskeras. Det visar Tove Ekelund i sin avhandling, där hon också fann att få elever hade fått stöd som stimulerade deras särbegåvning.

Vuxna som arbetar i förskolan behöver vara lyhörda för förskolebarns upplevelser – situationer som vuxna inte förväntar sig är integritetskänsliga kan vara det för barn. Det konstaterar Josefin Forsberg Koel i sin avhandling om barns integritet i förskolan.

Vetenskapscenter fungerar som ett komplement till den undervisning eleverna möter i skolan och gör eleverna till medproducenter, bland annat i programmering. Det visar Maria Sparfs forskning om stem i undervisningen.

Hur kan elever undersöka musikskapande genom kroppsliga ljud och emojis? Det har Dan Alkenäs studerat i sin avhandling om kollektivt musikskapande i skolan.

I undervisningen på förskolan behövs tid och friutrymme för att förskollärarna ska kunna stärka och utveckla kunskap om barns aktörskap. Det menar Kristina Melker, som forskat om förskollärares lärande i relation till förskolans undervisning.

Det finns en stor potential i att låta elever programmera i matematikundervisningen. Men det finns också utmaningar, menar Anna Sjödahl som forskat om programmering i matematikundervisning i grundskolans årskurs 1.

Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.

När rektorer får möjlighet att hela tiden reflektera över och ompröva sitt ledarskap i den dagliga yrkespraktiken finns goda möjligheter att skapa förändring. Det visar Emelie Johanssons forskning.

Relationer och sammanhang som erkänner och stöttar barn och unga med normbrytande könsidentiteter gör stor skillnad för välmåendet hos dem. Mobbning, men även okunniga eller negativa reaktioner, påverkade måendet negativt, visar Kristiina Tynis avhandling.