En ny didaktisk modell gör det lättare för elever att förstå komplexa samband i geografiämnet i gymnasieskolan. Det visar Lotta Dessen Jankells avhandling.

Nyexaminerade idrottslärare är väl förberedda från utbildningen med att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Men mindre säkra på allt annat som tillhör lärarrollen, visar Runa Westerlund i sin avhandling.

En starkt skyddande faktor mot konsumtion av alkohol är skoltrivsel och tillit. Det visar Lars Sjödin som forskat om ungas drickande.

En stor andel elever på gymnasieskolan har ett ytligt lärande i kemi, därför är det viktigt att lärare ger tid till elever att reflektera kring hur begrepp hör samman i kemiämnet. Det visar Ylva Hamnell-Pamments avhandling.

Skillnaderna för lärarutbildare är stora när det gäller möjligheter och förutsättningar att utveckla sin digitala didaktiska kompetens. Det visar Anna Roumbanis-Vibergs avhandling.

Att testa sig själv på information som ska läras in genom att upprepade gånger plocka fram informationen från långtidsminnet, så kallat testbaserat lärande, gynnar inlärningen. Det konstaterar Frida Bertilsson som forskat i ämnet.

Det är viktigt att stärka lärarnas motivation och tilltro till sin förmåga att använda digitala verktyg i undervisningen i huslig ekonomi i Finland. Det menar Karin Sundqvist som forskat om användningen av IKT i ämnet huslig ekonomi i Finland.

När förskolepersonal och rektorer talar om särskild begåvning lyfts den sällan som en tillgång. Det visar Malin Ekesryd Nordström i sin avhandling.

Det sociala klimatet i klassrummet påverkar elevernas kunskapsmässiga resultat, visar Carina Wikmans avhandling.

Hedersrelaterat våld är ett komplext ämne som väcker många frågor hos lärare samt en oro för att diskussioner ska väcka starka känslor och reaktioner hos eleverna. Det krävs kunskap och ett dialogbaserat förhållningssätt, menar Hanna Cinthio.

Grammatiken blir mer levande för eleverna när det är autentiska texter som är i fokus, konstaterar Agnes Strandberg som forskat om kontextualiserad grammatikundervisning.

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver mer stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser på svenska som förstaspråk. Det visar Helén Egerhags avhandling.