Det systematiska kvalitetsarbetet färgas av skolmarknaden – vad som är ekonomiskt lönsamt styr kvalitetsarbetet. Det säger Erik Åkesson som forskat i ämnet.

Organisation och teknik skapar hinder för lärare och elever att nyttja digitala resurser fullt ut. Det visar forskaren Johanna Öberg i sin avhandling.

Det finns ett stort engagemang bland skolsköterskor att stötta invandrade tjejer som utsatts för kvinnlig omskärelse. Det visar Camilla Palm i sin avhandling.

Det finns en stark och sedan länge befäst norm om hur idrottsläraren ska vara. Det konstaterar Sofia Sebelius som forskat om idrottsläraryrket.

Eleverna tycker att idrottsämnet bidrar med både generiska kunskaper och ämneskunskaper, men anser att det endast är de senare som ligger till grund för betyget. Det visar Nina Westrin Modell i sin avhandling.

Att flickor inte är intresserade av teknik är något som upprepas i samhällsdebatten – trots att det inte är en svartvit sanning, säger Ulrika Sultan som nu disputerat i ämnet.

De flickor som har en bred bild av teknik har ungefär lika stor önskan att jobba med teknik som pojkar. Det visar Johan Svenningssons avhandling om hur elever ser på teknikämnet.

Musikteori som ämne behöver hela tiden legitimeras i förhållande till musikkursen. Det visar Karin Bohmans avhandling om vilka diskursivt konstruerade uppfattningar som framträder i ämnena musik och musikteori i gymnasieskolan.

Nära hälften av eleverna i årskurs 4 har någon gång utsatts för sexuella trakasserier under skolåret. Det visar Andrea Valiks avhandling.

Det finns en stark akademisk tradition när det handlar om hur lärare i naturvetenskapsämnena ska vara och hur undervisningen ska gå till. Det visar Lina Varg som forskat om undervisningen i NO på mellanstadiet.

Hur lärare kan lära sig tillsammans är fokus för Emelie Stavholms avhandling om fortbildning i förskolan.

Lärares bedömningar inom samhällskunskapsämnet präglas till stor del av summativ bedömning, visar Tobias Janssons avhandling.