För att kunna kommunicera på engelska krävs ett stort ordförråd och man behöver också lära sig rätt ord, konstaterar forskaren Denise Bergström.

Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever en oro för att bli anmälda till socialtjänsten. Det behövs trygga rum där föräldrar inte behöver dölja sin funktionsnedsättning, bland annat vid skolkontakter, visar socionomen och socialpedagogen Ida Runge i sin forskning.

Begreppet gränsvärde i matematikundervisningen på gymnasieskolan är svårt, upplever elever i såväl Sverige som Etiopien. Det visar Abraham Kumsa Beyenes avhandling, som ger flera exempel på hinder för elevers förståelse som lärare behöver vara medvetna om.

När elever har informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap blir det väldigt svårt för lärarna att göra korrekta bedömningar och sätta rätt betyg. Det konstaterar Charlotta Rönn som forskat i ämnet.

Lek och digitalisering kan samspela i förskolan – de behöver inte ses som varandras motsatser. Det visar en avhandling av Monica Grape, som bygger på ett aktionsforskningsprojekt med förskollärare.

Genom sin avhandling har Ebba Christina Blåvarg gjort en historisk genomgång av psykologiämnet i skolan som inte har funnits tidigare, men hon vill också starta en diskussion om ämnet.

Det finns barn som är lågt engagerade i förskolans aktiviteter och som sällan deltar i lekar, men som personalen inte uppmärksammar. Det visar Frida Åström i sin avhandling där hon jämfört vad barnen och personalen gör i förskolan i Sverige, Portugal och USA.

Högstadieelevers skolresultat har ett starkt samband med deras kognitiva förmåga, följt av icke-kognitiva förmågor som koncentration, självbild och en tilltro till att det går att lyckas om man anstränger sig. Detta påverkar resultaten mer än familjebakgrunden, visar Björn Bomans avhandling.

Koderna och normerna på den svenska musiklärarutbildningen fungerar som en mjuk styrning som får studenter och lärare att ta ”rätt” beslut om sin utbildning, utan att de känner sig styrda uppifrån. Det visar Lena Ostendorfs avhandling om musiklärarutbildningen i Sverige.

Flera stora hinder i det svenska regelsystemet och en djupt rotad misstro gör det svårt att driva en icke vinstdrivande, idéburen skola. Det konstaterar Ebba Henrekson i sin avhandling.

Såväl matematiskt kunnande som relationellt kunnande är viktigt i relation till inkluderande matematikundervisning. Det menar Malin Gardesten som forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Både föräldrar, lärare och förskolepedagoger kan behöva ingripa fysiskt mot barn i vissa situationer. Men det behövs en tydligare struktur för hur dessa situationer ska bedömas, visar Emelie Kankaanpää Thells avhandling.