Det finns stora skillnader i hur lärare i engelska förhåller sig till skönlitteratur – något som skulle kunna leda till en olikvärdig utbildning. Det menar Catharina Wolcott som forskat om skönlitteraturens roll i gymnasieskolans engelskundervisning.

Förutsättningarna för ambulerande speciallärare i Svenskfinland att stötta förskolebarn i behov av stöd skiljer sig åt. Barnen har rätt att få stöd, men Eva Staffans avhandling visar att 20 procent av barnen faller utanför speciallärarnas stödsystem.

Tidigt skrivande är ett forskningsområde som inte har varit så inriktat på innehållsaspekter, utan snarare på hur man ska knäcka skriftspråkskoden eller läskoden. Forskaren Oscar Björk ser ett behov av att ta det tidiga skolskrivandet och elevers röster på allvar.

Mellanstadieelever med läs- och skrivsvårigheter kan ha nytta av att skriva med ett tal-till-textredskap, där de talar in text på en dator. Det visar Sanna Krafts forskning.

Andreas Larsson har forskat om programmeringslärares självupplevda förståelse och kunskap för sin undervisning. Resultaten visar bland annat att lärarnas fokus för undervisningen skiljer sig åt baserat på deras tidigare erfarenheter.

Yrkeslärare spelar en viktig roll när det gäller att knyta samman utbildning och arbetsmarknad. Men yrkeslärare tenderar att utveckla antingen sina yrkeskunskaper eller sina pedagogiska färdigheter – beroende på hur de uppfattar syftet med undervisningen. Det visar Sofia Anteras avhandling.

Kan lagar som ska skydda elever från kränkningar samtidigt innebära att lärare undviker svåra diskussioner i klassrummet? Maria Rosén har i sin avhandling undersökt juridikens plats i skolan.

Elever med cerebal pares, CP, upplever ofta utanförskap i idrottsundervisningen, som sällan anpassas efter deras behov. Det visar Frida Degerstedt i sin avhandling.

Starka normer leder till att både förstelärare, övriga lärare och rektorer tonar ned förstelärarens betydelse som en särskilt skicklig lärare. Det visar Frida Grimm i sin avhandling om hur förstelärare som funktion förstås och praktiseras.

Barn i utsatta livssituationer kan förstå sina erfarenheter och sin situation via sitt berättande, visar Stina Michelsons forskning.

Samhällskunskapsundervisningen på högstadiet är i huvudsak muntlig, och faktatexter förekommer inte i någon stor utsträckning. Det visar Viktoria Waagaards avhandling.

De flesta elever är väldigt motiverade att lära sig ett nytt språk i årskurs 6. Men hur skolor organiserar undervisningen gör att elever får olika förutsättningar att lära sig språket, visar Ingela Finndahls avhandling.