I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Emil Marklund slår med sin forskning hål på bilden av bilden av kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal.