Ett naturvetenskapligt öppet undersökande innebär stor frihet för eleverna, samtidigt som de stegvis behöver guidas genom processen. Det visar Sebastian Björnhammer i sin avhandling.

Lärarens undervisningskvalitet kan kompensera för negativa bakgrundsfaktorer. Det visar Lena Asp som undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik.

Både förskollärare och barnskötare behöver mer kunskaper om barns sexualitet. Annars agerar pedagogerna utifrån samhällsnormer kring sexualitet som de kanske inte själva har reflekterat över eller diskuterat med kollegor. Det säger Magdalena Hulth som forskat i ämnet.

Unga människor definierar i intervjuer samtycke som något som handlar om tillit, respekt och trygghet. Men i praktiken så är det mycket mer komplexa berättelser som framkommer, visar Kristin Bloms avhandling.

För att klara målen är pojkar mer beroende av tydliga lärare och av att det råder ordning i klassrummet. Det visar Ingela Stenberg som forskat om pojkars skolresultat.

De flesta elever som går på idrottsgymnasium kommer från socioekonomiskt gynnade miljöer. Det visar Filip Andersson i sin avhandling om idrottsgymnasiernas syfte, betydelse och vilka elever skolorna lockar och antar.

Svensk skola behöver satsa mer på lärares ämnesspecialisering och undervisningskvalitet för att stärka elevresultaten i matematik och läsförståelse. Det visar Mari Paloniemi Lindströms forskning.

Kunskapsämnet sexualitet, samtycke och relationer är ett pratandets praktik som präglas av värden om en inkluderande och progressiv svenskhet. Det konstaterar Rebecka Fingalsson som forskat om hur sexualundervisningen tar form i den svenska skolan.

Historieundervisningen på mellanstadiet präglas av nationalistiska berättelser och bilder, som bidrar till att forma en svensk kollektiv identitet. Det visar Pontus Larsen i sin avhandling.

Digitala dokumentationssystem i förskolan matchar inte verksamhetens behov. Ändå väljer kommuner att införa systemen. Det visar Hanna Vretblom i sin avhandling om hur dokumentation kring särskilt stöd i förskolan förstås och används av aktörer på olika nivåer.

Lärares användning av digitala lärresurser i undervisningen styrs i huvudsak utifrån elevernas behov. Det visar Lena Gleisner Villasmil i sin avhandling.

Fritidshemmets fysiska lärmiljön påverkar såväl elevernas möjlighet till delaktighet som personalens möjlighet att bedriva en pedagogiskt meningsfull verksamhet. Det visar Christina Grewells avhandling.