Med hjälp av lek och fantasi kan förskolepedagoger undervisa barn om naturvetenskap. Det visar Anna Henrikssons avhandling om att integrera naturvetenskap och lek i förskolan.

Att läsa skönlitteratur skriven av urinvånare kan hjälpa lärarstudenter i engelska att koppla ihop läsningen med hållbarhetsfrågor. Det visar Suzanne Ericsons avhandling.

Att prata om etnicitet är viktigt och värdefullt för unga, men också laddat och sammanknippat med negativa upplevelser beroende på sammanhang. Det visar David Sandbergs avhandling.

Konkurrens mellan skolor kan leda till betygsinflation och segregation, samt spilla över på flera andra områden. Det visar Jakob Westergrens avhandling.

Beslutsfattare behöver satsa på ett livslångt lärande där människor kan växla spår eller uppgradera sina kunskaper under sina karriärer. Det menar Xiaojie Xu, som har forskat om sambandet mellan utbildning och människors livsmöjligheter.

Det ligger ett stort ansvar på skolhuvudmän för att stävja den höga omsättningen på rektorer. Det konstaterar forskaren Tobias Richard som undersökt varför skolledare väljer att byta jobb.

Avancerade så kallade "item response theory"-modeller skulle kunna höja kvaliteten på högskoleprov och nationella prov, och göra dessa mer jämförbara över tid, visar statistikern Joakim Wallmarks avhandling.

Förskolebarn kan förstå frågor om kemi väldigt tidigt, och det är möjligt att skapa lärandesituationer som hjälper dem att närma sig dessa frågor på ett mer vetenskapligt sätt. Det visar Nikolaos Christodoulakis avhandling.

Medan skolsköterskor använder fysisk aktivitet på recept som en motivationshöjare, uttrycker lärare osäkerhet kring om det är skolans ansvar att arbeta med barns fysiska aktivitet utanför skolan. Det visar Emelie Wiklunds avhandling.

Lekresponsiv undervisning i naturvetenskap kan bli en ny mötesplats där förskollärare och barn bidrar med olika saker: barnen står för leken, medan förskollärare kan koppla in ett planerat innehåll. Det visar Kristina Lunds avhandling.

Det är avgörande att kritiskt granska våra berättelser om framtiden för att kunna förstå den utbildningspolitiska diskursen, både globalt och i Sverige, menar Franziska Primus som forskat i ämnet.

Kodklubbar har svårt att nå ut till underrepresenterade grupper, som exempelvis flickor. Men det går att påverka barns möjligheter och motivation att delta i kodklubbar, visar Tina Vrielers forskning.