Den svenska elevrörelsen bör ses som en politisk aktör som har varit en del av svensk utbildningspolitik från andra världskriget och fram till i dag. Det konstaterar Victor Johansson som har forskat i ämnet.

Praktisk organisering, elevgruppens storlek, elevernas ålder och framförallt lärarens samarbete med handledaren har stor betydelse för fjärrundervisning, visar Simon Skogs avhandling.

Handledare på kombinationsutbildningar i lärlingsform har en särskilt viktig roll att spela. Det visar Linda Febrings avhandling om utbildningar på komvux där elever kombinerar språkstudier, yrkesutbildning och praktik.

Barnlitteratur kan vara ett sätt för pedagoger att närma sig svåra och existentiella frågor i förskolan, som krig, våld och död. Det visar Kristina Pautkina i sin avhandling.

Lärares beprövade erfarenhet riskerar att hamna i skuggan när akademin eller skolledare ges tolkningsföreträde. Det säger forskaren Elna Sivhed, som också vill introducera begreppet vetenskapligt beprövad erfarenhet.

Specialpedagoger och speciallärare behöver mer kunskap om digital teknik, så att användningen av digitala verktyg blir mer ändamålsenlig. Det menar forskaren Martin Holmgren.

Då pedagoger möter barn i förskolan kan spontan undervisning uppstå, något som skapar möjlighet till en inkluderande och socialt rättvis undervisning, visar Kristine Hultberg Ingridz avhandling.

Vårdnadshavare vill vara delaktiga i förskolan utifrån sina egna specifika förutsättningar. Det visar Charlotte Öhman i sin avhandling om delaktighet i förskolan.

Barn förväntas röra på sig enligt förutbestämda mallar för att bli friska och ekonomiskt lönsamma – inte för att de själva tycker att det är roligt. Det visar Jonas Johanssons avhandling om hur vi pratar om barns fysiska aktivitet i utbildningssammanhang.

Lärare som kan skapa goda relationer med elever utifrån ett undervisningssyfte kan också lyckas skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. Det visar Lotta Björkmans avhandling om gymnasieelevers syn på inkluderande undervisning.

Det är viktigt att bygga grunden för yngre elevers förmåga att förstå hur tal kan sättas samman och delas upp i matematikundervisningen. Det visar Catarina Wästerlids studie om förskoleklasselevers lärande om tals del- och helhetsrelationer.

Det är omöjligt att dra några som helst slutsatser från resultaten som John Hattie presenterar i metaöversikten Synligt lärande, och som har fått ett enormt genomslag världen över. Det menar André Kalmendal som forskat i ämnet.