Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.