En stark skyddsfaktor mot mobbning är en lärare som stöttar, bryr sig och ser till att det är ordning och lugn i klassrummet. Det visar Björn Kloos forskning.

Ansiktsuttryck, gester och digital teknik. Så kan förskollärare kommunicera med barn som ännu inte har lärt sig majoritetsspråket. Det visar Sofije Shengjergjis avhandling om lekresponsiv undervisning på internationella förskolor.

Att få till en varaktig förändring i lärares användning av språkstödjande strategier – att ställa öppna frågor, förklara begrepp och uppmuntra elever att använda nya ord – är svårt. Strategierna kan också göra att lärare pratar mer på elevernas bekostnad, visar Karin Edlunds avhandling.

Barn och unga som blivit utsatta för våld i hemmet har fortsatt att utsättas av föräldrar eller syskon under tiden som de fått behandling på barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Det visar Marja Onsjös avhandling.

Matematikängslan kan försämra den kognitiva kapaciteten. Det visar Jonatan Finell i sin avhandling.

Skolförbättringsprojekt behöver anpassas till lärarnas behov och gärna ta stöd av ett teoretiskt ramverk för att få varaktiga resultat. Det visar Lisa Fohlins avhandling.

Lärare har svårt att urskilja elevernas individuella kunskaper i grupparbeten. Det visar Johan Forsell som i samarbete med lärare utvecklat en modell som ger lärare ett säkrare bedömningsunderlag vid grupparbeten.

Genom en utbildningsinsats i alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, förbättrades kommunikationen mellan elever och personal i anpassad skola. Det visar Sofia Wallins avhandling.

Införandet av artificiell intelligens, AI, i skolan är komplext. Tekniken är beroende av lärarnas kunskaper om undervisning och sina elever – något som blir osynligt eller underskattas i diskussionerna om AI, visar Katarina Sperlings avhandling.

Engelska som skolämne på språkintroduktion är marginaliserat, en konsekvens av att kunskaperna i svenska språket prioriteras. Detta riskerar att påverka elevernas framtidsutsikter negativt, menar forskaren Jenny Bergström.

Hur läser och skriver nyanlända ungdomar i historieämnet? Det har Karin Rehman forskat om. "Ett viktigt resultat är att eleverna använder samma språkliga resurser, från ord till satser, som de har mött i lärarens texter."

Elever använder många olika resurser i form av översättningsverktyg och andra språk när de skriver texter i svenska som andraspråk. Det visar Johanna Rylner Kjellgrens avhandling.