På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Lärstrategierna bland psykologistudenter varierar mycket även i miljöer som ser ganska lika ut. Vissa studenter är mer stabila och använder ungefär samma strategi, medan andra är flexibla och byter strategier mellan olika kurser, visar Maria Öhrstedt.

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Jonathan Wedman har forskat om hur väl högskoleprovet mäter det som det är avsett att mäta. Resultaten visar att poängen på provets två olika delar ger en korrekt bild av provdeltagarnas styrkor och svagheter.

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Abiel Sebhatu har utforskat skolsektorn efter avregleringen 1992. Resultaten visar att friskolereformen har inneburit ökad segregation mellan vissa skolor till följd av konkurrensen, men även en potentiellt förbättrad arbetsmiljö i vissa fall.

Att göra film av poesi ökar elevers utrymme att uttrycka och tolka den litterära texten. Det visar Heidi Höglund som vill belysa andra sätt att visa sin kunskap, utöver det verbala språket.

För tvåspråkiga barn spelar rätt och fel mindre roll. De experimenterar med ord och hittar nya kopplingar medan pedagogerna på förskolan ofta diskuterar översättningar, visar Anna Martin-Bylund i sin avhandling om litteracitet i en tvåspråkig utbildningspraktik i förskolan.

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

En engagerad ledning och tydlighet kring ansvar och syfte, är några av flera viktiga mekanismer bakom en bra samverkan. Ulrika Englunds forskning visar att skola, socialtjänst och i ökad utsträckning förskolan är de parter som oftast är involverade i samverkan kring barn som far eller riskerar att fara illa.