När betyg och nationella prov infördes i årskurs 6 fick svårmätbart innehåll i undervisningen ge vika för mätbara kunskaper. Ola Strandler visar också att skolor i socioekonomiskt svagare områden påverkades mest av reformerna.

Robotar måste bli smartare för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men då uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras, menar forskaren Sofia Serholt.

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

Hélio Adelino Manhics forskning visar att unga flyktingar i högre grad vårdas i psykiatrisk slutenvård och tvångsvård, i stället för öppenvård. Mest drabbade av psykisk ohälsa är unga flyktingar från Afrikas horn och Iran.

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

En ständigt pågående jakt efter att både nå och upprätthålla social status, förhålla sig till kompisar samt stress kring skolprestationer. Strävan efter perfektion präglar ungas vardag, konstaterar Linda Hiltunen som forskat om hur gymnasieungdomar själva skattar sin psykiska hälsa.

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Att öppna upp för diskussioner och nyanser i NO-ämnet kan bidra till andra dimensioner jämfört med att bara studera fakta. Lotta Leden har utforskat hur naturvetenskapens karaktär kan utveckla NO-undervisningen.

Öppna fysiklaborationer skapar mer kvalitativa samtal mellan eleverna. Det visar Jan Andersson som utforskat hur designen av det laborativa arbetet i ämnet fysik påverkar elevernas lärande.

Jessica Elofsson visar i sin avhandling att enkla matematiska bräd- och kortspel kan stötta förskolebarns matematiska lärande. Tydligt är också att barnen tycker att det är roligt att spela de här spelen.

Barn med adhd och autism blir bättre på att känna igen emotioner hos andra genom dataspelet ”Emotiplay”, visar Steve Berggrens avhandling. I spelet får barnen lyssna på röster, titta på filmer och liknande och försöka tolka andra människors känslor och uttryck.