Montessorilärare som arbetar med pedagogiken som en modell att utgå från har större möjligheter till att utvecklas professionellt jämfört med kollegor som använder montessoripedagogiken som en metod. Det visar Per Gynther i sin avhandling.

Nyliberala reformer för ökad marknadsstyrning fick ett massivt genomslag i svensk skolpolitik under 1990-talet. Det visar Mattias Börjessons analys av skolpolitiska texter.  

Lärarnas personliga syn på klimatförändringar påverkar undervisningen i ämnet. Det konstaterar Mikaela Hermans som forskat om undervisningen om klimatet i den finlandssvenska skolan.

Det behövs en tydligare koppling till professionen i lärarstudenternas examensarbeten. Det anser Anders Råde som forskat om hur kunskapen från examensarbetet kan användas i det praktiska yrkesutövandet.

Trots att danspedagoger är både välutbildade och normkritiskt kunniga, organiserar de elever utifrån kön. Det är ett av resultaten av Märtha Pastorek Gripson forskning om dansundervisning i skolan.

Skolan bemöter gymnasielever mycket olika beroende på vilket program de går på. Det visar Sofie Gustafsson i sin avhandling om hur unga formar sin identitet i samspel med lärare och skola.

Sociala förmågor bedöms mer än lärande i förskolan. Det visar Eva M Johansson i sin avhandling om vilka bedömningspraktiker som uppstår i förskolan.

Blivande lärare lägger stor vikt vid praktiken under utbildningen. Detta på bekostnad av kollaborativt lärande och teori, konstaterar Marina Bendtsen.

Somaliska flickor på mellanstadiet har höga utbildningsambitioner som de bär med sig hemifrån. Det visar Gunnel Mohmes forskning om hur flickor i en muslimsk skola ser på sin framtid.

Finlandssvenska barn är bra på hantera sina två språk. Det visar Fredrik Rusk som forskat om flerspråkiga barns lärande som en social handling.

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

Det är en stor skillnad mellan hur historieämnet hanteras i klassrummet och det historieämne som skrivs fram i kursplanerna, säger forskaren David Rosenlund. Lärarna fokuserar i princip endast på det historiska innehållet och nästan inget på de andra delarna, som den historiska metoden och historisk orientering.